Undrar om inte gud är ensammast av allt och alla.

Jag är aldrig rädd för att vara ensam. Snarare söker jag ensamhet. Människor är ändå idioter. De flesta i alla fall. Jag ska bygga en mur mot folk och de ska själva få betala den.

Ensamhet är något vackert. Egna tankar. Ingen som säger emot. Runka utan att behöva smyga. Man kan göra det i köket om man vill. Varför man nu skulle vilja det. Inte jag i alla fall. Fast …

Men kärlek behöver jag och hittar jag sådan vill jag vara fylld av den, vara nära den. Ensamhet är inte så vackert då. Att vara ensam när man är två, när kärleken blev halv. Det dundrar och slår i mig.

Ensamhet, ja, den är aldrig farlig. För, vad kan den göra för skada?

Jag har anteckningsböcker fulla med saker jag vill skriva här, visa upp. Men de ligger nog bäst där de är. Det finns väl en anledning att de hamnad på papper och inte som ord på en server.

Om jag bara kom ur det här klistret jag sitter i, som i en flugfångare, en sådan där som man hänger i taket och sedan då och då tittar på och tycker synd om flugorna tills potatisen är färdig.

Vi lever i en tid jag aldrig mer trodde skulle återkomma. Allt är så extremt. Från galna människor som spränger ihjäl sig själv i syfte för att döda så många som möjligt, till de som är på andra sidan och nöjer sig med att bara döda så många av de andra. Alla hatar alla, vänner blir smuts, den man trodde var klok visar sig vara en idiot.

IMG_20160430_175535

Fast de tycker väl jag är en idiot. Rätt schysst tanke. Idioter tycker jag är en idiot och då blir det inget värt.

Nu ska jag dricka kaffe. Röka sönder mig. Söka en svår död.

Jag är rädd för att dö ensam. Det är den enda ensamhet jag är rädd för. 

Men den är rätt monumental. 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on TumblrEmail this to someonePrint this page

Är jag bara en skugga?

Allt l detta  drama. Hit och dit. Livet är som en berg och dalbana där andra bestämmer över mitt liv och min framtid. Jag är inte så förtjust i att lyda order eller att någon annan än jag själv styr mitt liv helt och hållet.

Behöver jag en sådan chef? Mer och mer funderar jag på att bryta den här onda cirkeln. Orkar inte med allt. Det är snart som jag inte finns. Bara som en jävla skuggfigur till något annat.

Fortsätt läsa Är jag bara en skugga?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on TumblrEmail this to someonePrint this page

När rösten ersätter bokstäverna.

Ibland är det lättare att använda rösten. Förvrida den, låta den leka med orden och hur den låter.

Jag ägnar mig ofta åt det när jag är ute och går med hunden. Spelar in små snuttar på mobilen och gör det på samma sätt som jag skriver, direkt, med en gång, utan att tänka, bara låta orden flöda.

Så. Jag gör det lätt för mig och lägger ut en av de där små snuttarna.


cropped-cropped-11845082_434939436677582_2927116813156058403_o.jpg

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on TumblrEmail this to someonePrint this page

I’m just as clown who’s feelin’ down.

Jag dricker mitt kaffe ur hennes mugg.

Det gör jag alltid när den är övergiven. Som att trösta både den och mig. Inte för att det egentligen spelar någon roll, varken för den eller mig. Men kaffet känns mer som om det vore utan skuld när jag låter det driva på mitt blod och min ångesträdda hjärtas slag.

15

En enorm vrede blandas med ofantlig ångest och en känsla av att jag skiter i allt det här. Hur länge orkar man?

Nyss lade jag ut en status på FB, en förbannad samling bokstäver, en näve full med eld som jag kastat rakt ut i luften. För … vad ska jag göra?

“Ärligt talat. Kalla mig självisk eller vad fan du vill. Men vem i hela jävla världen tänker på mig? Jag lever med en människa, Maria, som jag älska,r som ständigt, gång p gång på gång säger att hon ska ta sitt liv.Dag ut och dag in. varje dag. Hur fan ska jag hantera det?

Det kan jag inte. Jag orkar inte oroa mig, leva med ångesten över vad som hon lovar kommer hända. Men ingen har sagt ett enda, inte ett enda, ord om oss runt, anhöriga, mig.

Jag har sovit 5 jävla timmar sedan i fredags. 5 timmar. Försök förstå om någon ens orkar bry sig. 5 timmar sedan i fredags..

Ärligt talat, jag pallar inte det här längre. Jag går sönder, trasas sönder, faller och hela livet är en enda mardröm.

Så tack för era meddelanden, telefonsamtal, frågor, tröstande ord. Ni är allt för givmilda. Tack för alla noll av allt det där. Tack för ingenting.

Men, vem fan bryr sig om det?

Ni kan fan dra åt helvete!”

Sedan lade jag till, som en kommentar:

Förresten, om någon tar illa upp av den här statusen, tja, då kan du dra åt helvete lite mer än de andra. Ta bort mig från din lista och bara dra åt helvete!

Så. Just nu kan den där muggen dra åt helvete den med. Mitt kaffe blir surt i den.


Som vanligt finns det personer som har begåvning och talang för att göra det jag själv så desperat skulle vilja kunna. En del kan säga det jag själv vill men inte kan.

Så, om jag kunde skulle jag skriva just såhär, men jag överlämnar ordet till J.Berg och resten av populärorkestern kent.


Skyll inte ifrån dig

Det finns resor du gör bara en gång
På en väg som du vet går åt fel håll
Ögonblicket när en öppen dörr stängs
När du inte längre skiljer mellan fiende & vän
Det kommer dagar du ber om att glömma
Saker händer som aldrig får hända
Men du reser oss upp
Du måste resa oss upp igen min vän

Jag ville ge dig en perfekt värld
Men det var bortom min makt mitt förstånd
Och är det en sak jag har lärt mig av mina misstag
Skyll inte ifrån dig
Det förtjänar att sägas en gång till
Skyll inte ifrån dig
Det förtjänar att höras en gång till
Skyll inte ifrån dig
Det förtjänar att sägas en gång till
Skyll inte ifrån dig
Jag skyller alltid ifrån mig

Det är sånt här som är farligt med minnen
Plötsligt ser du hur åren bara rinner iväg
Och ingen vet varför det blev som det blev
Du kan inte blunda för allt du inte vill se
Det finns en tid när allt hopp kommer hänga
På den svagaste länken i kedjan
Men du ska resa dig upp
Du måste resa dig upp igen min vän

Jag ville ge dig en perfekt värld
Men det var bortom min makt mitt förstånd
Och är det en sak jag har lärt mig av mina misstag
Skyll inte ifrån dig

Det räcker nu
Det räcker nu
För det finns ingen nåd, empati
eller förlåtelse i verkligheten

Skyll inte ifrån dig
Det förtjänar att sägas en gång till
Skyll inte ifrån dig
Det förtjänar att höras en gång till
Skyll inte ifrån dig
Det förtjänar att sägas en gång till
Skyll inte ifrån dig
Jag skyller alltid ifrån mig

Music & Lyrics: Joakim Berg
Produced by: kent
P&C 2016 Sony Music Entertainment AB

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on TumblrEmail this to someonePrint this page

Tabula rasa. Världen som jag ser den. Allt du läser är sanningen. Eller är det bara mina drömmar? WoBWorld v.3.0 Våga vara rädd.

Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com