2012-01-06

03:32:07


Svart natt.

Det är nästan inga lampor tända i husen omkring där jag bor. Väntar. Det är ingen idé att försöka sova än. Tankarna snurrar för fort. Jag är orolig för Den Helande Maria. Det känns som att det är mitt fel att hon föll för en stund. Allt kommer bli bra, säger jag åt mig. Men jag lyssnar inte.

English: Abraham Lincoln, the sixteenth Presid...
Image via Wikipedia

Det är en märklig värld vi lever i. De starka föraktar oss svaga men det är nog så att vi själva föraktar de starka. För att de inte känner lika mycket som oss. För att de aldrig upplevt äkta ångest och depression utan pratar om det som om det vore den där känslan man har på söndag kväll och man ska gå till jobbet på måndagen.

Det är väl så att alla försöker sätta sig på i alla fall någon hög häst.

Jag säger ”vi” för att det känns lite som en klubb man är med i. Ett nätverk av trasiga människor som peppar och stöttar varandra, om det bara så är över nätet. Vi förstår varandra, behöver inte förklara vad vi känner, hur vi lider. Vi bara vet.

Det är dags för en sista cigarett. Jag har ont i halsen. Det känns som att ännu en halsfluss har tagit plats i mig. Tonsillit. Den brukar göra så någon gång varje dag. Inget att göra åt det. Penicillin hjälper bara mot bakterier och för det mesta är ju en halsfluss virös. Sade sjuksköterskan i mig.

Det är bara att vänta tills det går över. Kanske redan i morgon. Det är ändå bara en petitess.

Enhanced by Zemanta

1 tanke på “”

  1. Varför skulle det vara Ditt fel att jag föll?

    Det får du aldrig tro.. aldrig någonsin.

    Utan dig skulle jag rasat för länge sen

    ÄLSKAR DIG.

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.