Hva er Forbrukslån | 144hz Näyttö | Beste Kredittkort i Norge | Strømpris Sammenligning | Beste Hyttealarm | Inntektsforsikring | Billigste Mobilabonnement | Boliglån

Sjuk nog att behandla

Bror. J. Carlzon

Märklig, egensinnig, envis, argsint, passionerad, lat, försjunken, skrivkunnig, ordälskare, musikälskare, kärleksälskare. Bland annat. Skriver om kärlek, bipoläritet, politik, religion, katter och hundar.

Du gillar kanske också...

2 svar

  1. WoB skriver:

    En blogg kan vara lite som en liten medicin, 250mg 1+1+1+1. Att man dessutom kan lära sig av att se det hela i efterhand, hur man tänkte, vad man gjorde, hur man såg på världen och sig själv och hur man mådde, är nog inte så konstigt alls. Förutom då om man skriver om vilken jävla tröja man hade till vilka jävla byxor och vad man åt på lunchen. För det kan väl inte ge speciellt mycket? Eller så har jag fel om även det :-)

    Själv så läser jag aldrig före jag lägger ut. Ibland knappt ens medan jag skriver. Det får bli som det blir, med stavfel, grammatiska felskär och dumma tankar som man sedan endast vågar närma sig med en enorm skämmskudde framför ansiktet.

    Men det är klart du har en storhet. Det har nog alla. Fast de allra flesta låter den bara falla i glömska framför livets alla viktiga måsten, som att titta på tv och läsa om vad folk har på sig.

    Ser man på. En fanclub med två medlemmar. Inte illa. Inte illa alls :-)

  2. Junie skriver:

    Att läsa sin egen blogg är faktiskt väldigt lärorikt har jag märkt. Och man ser plötsligt sin egen storhet, förutsatt att man nu har en sådan. Jag läser alltid mina inlägg flera gånger innan jag publicerar, men det är inte förrän jag läser dem igen flera månader senare som jag ser det fina i dem. Jag kan gå tillbaka ett år och läsa och känna att jag älskar det jag skrev då, men det jag skriver idag är bara trams. Så är det alltid. Om ett år kommer det jag skriver idag inte att vara trams längre, då kommer det att vara en värdefull skatt.

    Jag insåg nu att jag just skrev att jag har en storhet. Haha. Jag är stolt över att jag skrev det, i och med att jag så sent som i förrgår satt i ett terapirum och grät floder över min usla självkänsla.

    Förresten så paxar jag platsen som andra medlemmen i din fanclub (efter dig själv alltså)!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

13 − sju =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.