Jan 25

Att förvandla det omöjliga till en möjlighet.

Kris.

En märkligt känsla av förlamning, själslig död, ensamhet, längtan efter choklad, glass och ålderdom. Ont. Smärta in i skelettet. Kroppen förfaller. Livet har kommit i kapp. Inget mer att hoppas på. Ensamhet igen.

Ett äktenskap som faller i bitar. En kärlek som lagt sig ner. Min kärlek som står lika rak som förut. Jag har återigen visat mig vara meningslös, utan värde och förlorat. Kanske.

Sorg. Längtan efter en famn.

KRIS!

2 kommentarer

    • Anna on 25 januari, 2016 at 22:16
    • Svara

    Jag blir lite sur när jag läser det här. Förklarar senare varför. Måste sova nu men skriver mer i morgon.

    1. Hörru, berätta mer, jag blir ju vansinnigt nyfiken.

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

%d bloggare gillar detta: