Bara en dum träl

Jag skummar av vrede men jag håller det för mig själv. Det finns en person som dissar mig å det grövsta slaget. En såndär som tittar bort när man puttrar förbi med mopeden eller vandrar förbi med ett leende på läpparna. En som låtsas om att man inte finns och som tydligen känner sig moraliskt bättre än en enkel själ som jag själv.


Så bonnigt, så omoget, så löjligt, så ohyfsat och så jäkla svinaktigt. Det vore en sak om männskan kunde säga att “jag gillar inte dig och tänker inte hälsa på dig”, men istället så tittar personen helt enkelt bara bort när jag närmar mig.


Jag har god lust att fråga männskan vad den har emot mig men sen orkar jag bara inte. Jag orkar inte skumma av den där vreden heller speciellt längre. Men jag blir förbannad mellan varven när jag tänker på det.


Djävla inavlade trälmänniska.

Annonser

Du gillar kanske också...

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: