Category: politik

Jan 12

Viktig att aldrig sluta diskutera humanism och protestera mot det man inte tycker om.

Härom natten var det en person som tyckte att politik och liknande inte hör hemma på Fb.

Så, envis som jag är skrev jag ett svar till hen. Mänskan blev rabiat och är hädanefter blockad från mig, inte på grund av sina åsikter utan sättet att framställa dem och sedan en timmes privat samtal där hen hela tiden muckade oavsett vad jag skrev, hur många gånger jag bad om ursäkt, så från att vara en person jag skulle vilja veta mer om så vill jag inte ha med hen att göra. Så här skrev jag:

Continue Reading–397 words totally

Jan 02

Första inlägget i år, kanske ett av de viktigaste.

Jag börjar årets första av många inlägg med en av de allra viktigaste frågorna jag ser i inte bara vårt vackra land utan som gäller stora delar av världen vid det här laget.

Ok. Vid det här laget tror jag (hoppas jag) alla vet vart jag står politiskt, vad jag anser om SD, hur jag tänker kring invandringen, hur jag ser på våra medmänniskor, men även jag har klurat på vad jag tycker i den här aktuella frågan.

Continue Reading–497 words totally

Sep 30

Evangelium enligt Marx.

Ok. Jag vet, jag är förfärligt tyst här.

Jag har bara varit vansinnigt låg och ändå stressad över livet. Valet, mina tankar och åsikter och känslor kring det har tagit så mycket tid, så mycket kraft att jag bara inte orkat blogga. När jag väl debatterat klart på FB och Twitter har jag varit så full av allt som skett att jag inte har haft mer ord att skriva.

Continue Reading–311 words totally

Sep 11

Bara ett inlägg om varför jag blir rädd av och för SD.

Jag är rädd.

Som andra generationens invandrare, som barnbarn till ett par modiga och starka människor som flytt undan förtryck och krig, som gått över isen mellan Finland och Sverige för att söka frihet och trygghet, slängts ut och sedan komma tillbaka för att den gången släppas in i Sverige. De levde tidigare i ett land som inte längre finns, Ingermanland.

Continue Reading–60 words totally

Jun 04

En tacksam vit man för turen, inte skicklighet utan tur föddes som en vit man i Sverige.

Ja döm om min förvåning om att jag räknas som andra generationens invandrare eller invandrarbarn.

http://www.regeringen.se/content/1/c4/18/78/6e54e14b.pdf Det på grund av att min mors föräldrar flydde för livet med sin lilla familj när Stalin tog över hela kontrollen av Ingermanland och det fanns inte en något att komma tillbaka till. Min mor föddes alltså under flykten. Jag är svensk. Jag är stolt svensk, jag räknar mig som svensk och europee och, det tycker jag vi ska vara allihopa, varför inte liksom. Men jag skäms att bo i ett land där man räknas till dem som inte riktigt kommit hela vägen in.Jag har svensk kultur djupt inrotad i mig, sill på julen, påsken och sommaren. Jordgubbbar med grädde och julskinkan dagen förre julafton. Jag har inte fått med mig en enda del av det ryska arvet. Förutom d att man kan dricka te titt som tätt. Jag är lika amerikaniserad som vi alla är. Jag är svensk, det kan ingen ta ifrån mig och absolut inte de som säger att jag skulle vara någon sorts andrahandsinvånare. Jag är vit, jag är man, jag är Svensk och jag är feminist och vänster. Jag har tur som är född som en vit man i rätt tid och i rätt land. Det gör mig tacksamhet, men det har inget med stolthet över att lyckats vara det för något som man själv inte haft något, absolut inte något, med att göra för att ha sådan tur. Länge Leve Sverige!

Load more

%d bloggare gillar detta: