En födelsedag, minnen och tankar på kärlek och sex.


Det blev vår.

Igen. Jag levde mig igenom min 48:de födelsedag. Jag som aldrig trodde mitt liv skulle bli längre än högst 42. Men där satt jag, vid en grillplats i en spirande vårglänta, med utsikt över det koloniområde jag tillbringade så många somrar i.

Då för mer än 40 år sedan.

Mormor och morfars lilla stuga, jag och mina kusiner. Dopp i Viskan när det regnade, för det var alltid lite varmare i vattnet än i luften då. Lärde mig simma genom att utmana mig själv till att vägra drunkna. Kunna simma över vattnet till andra sidan, sådär som mina äldre kusiner redan kunde.

När man segade sig upp på andra sidan, i den lilla badplatsens tunga sand och sedan släntrade upp för den lilla gräsbacken såg man genast ett bord som stod vid kanten av den stora gräsmattan där människorna låg packade som sardiner mellan grässtrån och blottad torr jord.

Det där bordet hade en skiva som var täckt av mosaikplattor, ungefär 2 gånger 2 centimeter stora. Lusten att peta loss de där plattorna gick inte att motstå, så varje gång vi simmat över Viskan vickade vi loss några plattor som vi sedan stal med oss. Allt som sommaren gick så blev bordet allt mer rånat på sin utsmyckning, medan vi i stugan spred mosaik i oändligt många färger över hela trädgården.

Det var stekande sol, gallring av morötter i trädgården. Somrar som varade för evigt.

Nu för tiden rusar min födelsedag redan över nästa.

Måndag blir fredag, november blir juli och jag fyller år allt tätare för varje år. Snart är året en enda kort månad känns det som. Ju mer tid jag behöver ju mindre får jag över.

Ensam födelsedag. Vill jag ha det så? Jag är väldigt osäker i den frågan. Kanske är det min egen vilja jag slåss mot? Lyxen av egna tankar, egna ord rakt ut i tomheten.


Är jag bakom mina solglasögon eller är det du som är framför dem?

Gömmer jag mig från dig, eller ger jag mig själv rätten att vara den som ser dig utan att vara sedd av dig även där jag står mitt framför dig? Är det min födelsedag eller kanske är det din?


Men nog saknar jag väl någon som kunde vara nära. Men en liten bit bort.

Samtal och promenader. Sällskap i tystnad eller under ivriga diskussioner. Utbyta tankar och förklara känslor, vända och vrida på livet tillsammans.

Sex. Gud vad jag saknar sex. Tror jag. Smakerna och ljuden. Det vilda eller det ljuva. Eller allt på en och samma gång. Lugnet efteråt som varar till den nya lusten återkommer efter en stund.

Sex och samtal.

Eller så sköter jag allt det där på egen hand. Som jag redan gör.

Annonser

Bror. J. Carlzon

Märklig, egensinnig, envis, argsint, passionerad, lat, försjunken, skrivkunnig, ordälskare, musikälskare, kärleksälskare. Bland annat. Skriver om kärlek, bipoläritet, politik, religion, katter och hundar.

Du gillar kanske också...

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: