Lånekalkulator | Halvin liittymä | Rente Kredittkort | Takstein med Solceller | Billigste Boligalarm 2018 | Forsikring | Billigste Mobilabonnement 2018 | Tetthetskontroll
ADHDBipolär

En vackert liv, vackra tankar.

När jag har det som allra bäst så får jag helt plötsligt inget att säga. Jag blir stum och tyst här på bloggen men pladdrar på desto mer med munnen. Igår var en sådan dag. En dag när livet var bra. Ingen ångest alls. Inte ens skuggan av ångest.

Det var även en hektisk dag. Först in till lasarettet för att lämna de gamla vanliga proverna för att någon, osäkert vem, ska veta att jag håller mig hyggligt nykter, sedan till min moders lägenhet, lämna hunden där och sedan åka tillbaka till lasarettet för att delta i återfallpreventionen. Under dagen hann jag dricka tusen koppar kaffe, röka ett antal cigaretter, äta både ärtsoppa och falukorv, vara ute med jycken i skogen tillsammans med äldsta sonen. Vi pladdrar verkligen om allt, på en och samma gång. Kastar oss från ämne till ämne. Inga spärrar alls.

Jag hann även låna 50 spänn till cigg.

När jag väl slocknade i sängen med tvn på lite lagom ljudnivå i morsans lägenhet så var det efter en bra dag.

Sedan djup sömn. Jag vaknade bara några gånger för att jycken låg över hela mig. I övrigt sov jag precis som man ska göra egentligen. När jag vaknade så låg jag en bra stund och tittade på tv innan jag gick ut med jycken, kollade lite vad som behöver städas och sedan åkte  i hem.

Så nu sitter jag här. I min soffa. I väntan på att bli tillräckligt trött för att lägga mig igen. Även morgondagen blir hektisk. Först till tant mamma på korttiden och sedan ska vi ut på landet, jag och jycken.

Efter att jag i förrgår började berätta i mer detalj om min alkoholism så känns det som att en enorm tyngd lyfte från mina axlar. En tyngd som funnits där i så många år och som har skapat lögner och illabefinnande. Det känns lite som en reningsprocedur som har påbörjats. Nu är jag naken. Bipolär, troligen sjuk i ADHD, alkoholist och det är saker jag inte ska vara stolt över kanske, men det är delar av mig. Inte hela mig, men delar som färgat hela mitt liv i många, många år. Genom att bekänna lyfter så många demoner, genom att bekänna så slipper jag alla satans lögner.

Sen behöver jag ju inte, av hänsyn till andra människor, gå in på alla solkiga detaljer. Men även för deras skull så känner jag att även de slipper ljuga och dölja saker för min skull. Jag tror att det, i långa loppet, kan vara bra för även många runt mig. Som förklaring till mitt bisarra beteende och just för att de slipper misstänka att jag än en gång ljuger. För de har ju levt med känsla att jag inte går att lita på.

Ibland när jag varit helt ärlig har jag blivit beskylld för att ljuga. Men det är ju knappast märklig eftersom jag så många gånger faktiskt har ljugit och sedan ljugit om att jag ljög från första början. Lögnen som täcker lögnen.

Så jag funderar på hur jag ska gå vidare med texten. Det kommer ju även att finnas en sida om mina sjukdomar och historien bakom dem. Men just nu vill jag bara njuta av den nya friden i mig. Bara låta livet vara just det, livet, ett tag, i några dagar.

 

Ny kraft i mitt liv.

 

 

Enhanced by Zemanta

Author

Bror. J. Carlzon

Märklig, egensinnig, envis, argsint, passionerad, lat, försjunken, skrivkunnig, ordälskare, musikälskare, kärleksälskare. Bland annat. Skriver om kärlek, bipoläritet, politik, religion, katter och hundar.

2 thoughts on “En vackert liv, vackra tankar.

  1. Man ska aldrig ge upp. Du framstår för mig som väldigt stark som kan berätta. Det är stort på nåt vis.

    En sak som gör mig glad är att du kan prata med din son om allt. Det värmer hjärtat.

    Jag skulle vilja vara så öppen som du är men jag kan inte riktigt. Behöver kanske inte det heller. Vad vet jag. Ibland vet man inget, ibland allt.

    Kram på dig !

    1. Man får aldrig ge upp. Gör man det går man under och det fort. Själv gav jag upp totalt i några år, tappade all tro på livet och ville helst bara avsluta det. Låg i sängen dygnet runt och bara led mig genom tiden. Men nu mår jag väldigt bra och att sluta med alkoholen känns helt plötsligt möjligt. Eller snarare ett måste.

      Jag och min äldsta son har en närmast unik kontakt efter alla dessa bråk vi haft genom tiden. Men helt plötsligt fann vi varandra igen och är så lika att det nästan är otäckt. Jag är oerhört tacksam för att mina barn aldrig tappat tron på mig trots allt dumt jag låtit dem genomlida. Det är tre väldigt vackra individer.

      När det gäller det där med att vara öppen är ju ett oerhört viktigt beslut. En del mår bäst av att ha vissa saker för sig själva. Jag själv är däremot en sådan som mår bra av att ha så lite hemligheter som är möjligt. Fast det klart, även jag har vissa saker för mig själv. Men som sagt, att vara öppen med sina sorger och problem är ett väldigt personligt beslut. Precis som du skriver, du kanske inte behöver det.

      Tack så jättemycket igen.

      Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

tjugo − nitton =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.