En dag i trötthetens tecken

Dagen har gått i trötthetens tecken. Jag försov mig i morse och vi kom inte iväg till träningen förrän flera timmar för sent. På gymmet blev det ett lättare pass idag. Jag kände heller inte av den pigghet som brukar komma sig av att ta i lite.


Väl hemma i mitt lilla träslott somnade jag igen och sov i en 5-6 timmar. Jag kunde för mitt liv inte fatta varför jag var så trött. MEn sen slog det mig. Jag tog mina Propavan (sömntablett) för första gången på några veckor igår kväll eftersom jag var lite uppsnurrad efter grälet med före detta frun. Jag tog även ett annat preparat, Therealene för att kunna sova gott. De där tabletterna brukade jag stoppa i mig varje kväll förut plus en insomningstablett men jag har klarat mig utan dem ett tag nu.


Så det var därför jag varit så trött i dag. Det är även trolige därför jag varit så trött i flera år vareviga dag. Före detta frun hade samma sömntablett tidigare men slutade ta dem eftersom hon blev så trött dagen efter. MEn jag har inte riktigt trott på att de påverkar mig så mycket. Fan, jag har ju gått som en zombie vissa dagar.


Men det är bra. Nu vet jag att jag bara ska ta dem när jag verkligen känner att jag inte kan sova eller att jag sover dåligt några nätter i rad. Annars får de vara tror jag. Har inge lust att sova bort dagarna längre.


I övrigt kan jag rapportera att min honkatt Chips är återbördad till hemmet efter sin veckorlånga utflykt. Hoppas bara det inte blir små Chipssmulor av det hela. Nu ligger hon bredvid mig på sängen och stensover. Antigen ligger hon där eller så hoppar hon upp i garderoben, men det som knyter ihop det hela är sömn. Hon kommer nog sova och äta i några dagar innan vandringslusten sätter igång igen. Gott, då har jag lite sängsällskap. Det är min babe det :-)


Förutom ovanstående: Inget.

1 tanke på “En dag i trötthetens tecken”

  1. lite..
    ..konstigt att du som úndersköterska/sjuksköterska inte vistte om biverkningarna av de medlen.. jag vet de men är inte usk.. eller ssk men jobbar inom vården. Var rädd om dig!

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.