En galen värld
Varje tid har sin härskarmakt. Vi kan räkna upp Egyptierna, Romariket, Gamla Greker. Folk, länder, som tror sig vara utvalda. En del folk tror sig fortfarande vara Guds utvalda folk. Nej, jag tänker inte på staten Israel, även om det ligger när till hands. Men vi har USA. Detta väldiga rike, ungt i historiens vackra vindspel såsom en nyfödd kattunge. De har tagit, utan att någon bett dem, jobbet som storebror. En beskyddare. Gott så. Varje barn behöver en beskyddare på skolgården.
Men vad händer när storebror löper amok? Ger sig på alla? Även den oskyldige? Vad händer när storebror får ett anfall av storhetsvansinne? Hur ska vi bemöta en yster men farlig valp? Valpen har tänder, muskler men inget sinne för det subtila. Inget färgsinne, bara en blick för sin egen styrka och det svarta och vita..
Det mesta jag tror på har sin rot i USA. Elvis, rocken, bluesen, filmer jag tillbringat timmar framför. Hamburgare och operativsystemet i min dator. Men landet skrämmer mig. Dess totala brist på blick för historia, dess obotliga tro på att de är det enda fria landet i världen. Dess brist på förståelse på att demokratin föddes i det gamla Grekland, inte i Missouri.
Ett land som röstar fram Bush, inte i första valet, det var en parodi, men i andra valet. Vad ska tänker man säga? Ett land där man tror sig finna varje svar i ett vapen. Kraft. Styrka. Våld. Där diplomati ses som en svaghet.
Jag vet. USA är stort. Alla tycker inte det samma. Men det är ett land där friheten att ha sin egen åsikt förtrycks. Säg den Amerikan som vågar säga sig vara kommunist? Socialist? Medkännande? Agnostiker? Det funkar bara i Hollywood.
En storebror utan vett. Vill vi ha en sådan?
