Forbrukslån på Dagen | Kuulokkeet | Kredittkort Online Søknad | Strømleverandør | Boligalarm Pris | Sammenlign Forsikringer | Mobilselskaper | Beste Isolering
Övrigt

En smörgåsätares bekännelse

Så har min nemesis återkommit. Tandvärken. Den dyker upp lite då och då
och jag borde givetvis gå till tandläkaren. Såklart. Men inte lilla
Jonas inte. Nä, jag proppar i mig värktabletter och väntar tills det
hela ger sig. För det brukar det göra till slut.

Igår somnade jag nån gång på eftermiddagen efter att jag lagt mig för
att vila kroppen lite eftersom jag kände att jag varvade upp allt för
mycket. Givetvis sov jag bort hela eftermiddagen och kvällen och
vaknade pigg som en tupp vid 3 tiden. Så nu funderar jag på om det är
någon idé att försöka fortsätta sova eller om jag helt enkelt skall
klippa bandet på den här dagen och inviga den med pompa och med lika
mycket ståt genom att ta en kopp varm, nykokt kaffe.
 
Tänk vilka problem man har.

Jag kom även på att jag inte åt igår så min svullna buk kräver någon
form av näring. Jag vet, som av en händelse, att det ligger ett gäng
kanelbullar i köket och skriker mitt namn. Eller om man skulle göra sig
en smörgås med salami, ost, gurka och något annat gott på.

En del av mig skriker pasta men där går gränsen. Inte kan jag ställa
mig och göra en portion pasta mitt i natten. Eller… hm… det kanske
jag kan. Jag menar, jag har ju trots allt inte ätit nått på många
timmar. Det där får jag lura på. Vore gott med lite pasta med mycket
margarin på och en och annan ostskiva på.

Jag har ju det där lilla problemet att jag oftast är som hungrigast på
natten. Man sover så gott med magen full liksom. Det är som om maten
lindar in sömnen i bomull och man snarkar så gott så gott så.

Nä, detta kräver eftertanke och kontemplation en stund. Före jag tar
några stora beslut så ska jag pinka tror jag. Det är även det nått som
jag visst sköter bäst på natten börjar det kännas som. Det är väl
ålderna kan jag tro. Jag har inga som helst minnen av att jag tidigare
i livet vaknade på natten för att jag var pinknödig men nu för tiden
vaknar jag var och var annan dag (eller natt blir det ju) av att jag
behöver gå upp för att avyttra mig överflödig vätska. Kanske nått fel
på min prostata. Kanske åldras min prostata fortare än resten av mig.
Kanske har jag en 80 årings prostata? Ungefär som levern liksom.

Nä. Jag tror jag ska börja med den där koppen med kaffe. Och kanske en smörgås. Eller två.

Author

Bror J. Carlzon

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

elva + tolv =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.