Ett första steg

Så där. Nu har jag ringt min kontaktperson på psyk, min sjukgymnast, min alkoholhandläggare och min terapeut i tur och ordning. Ingen var inne eller kunde svara i telefonen så jag lämnade snällt mitt nummer och bad dem ringa mig.

Hua, så var det gjort ialla fall. Fick ladda upp ordentligt innan jag tog mod till mig och ringde. Det är ett problem det där att jag får “telefonfobi” när jag är dålig. Så att plocka upp telefonen är inte helt enkelt men nu är det gjort i alla fall.

Nu sitter jag med fjärilar i magen och väntar på att de ska ringa upp mig. Är helt superstressad över det. Händerna dryper av svett och hjärtat dunkar som om det ville slita sig loss från bröste på mig, men det känns helt ok att ialla fall ha tagit tag i det hela.

Annonser

Du gillar kanske också...

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: