Forbrukslån svar med en gang | Langattomat Kuulokkeet | Beste kredittkort 2018 | Strøm | Alarmselskaper | Sykkelforsikring | Beste Mobilabonnement | Brannisolering
funderingar

Imfamy

Gryningen
Image via Wikipedia

När man vaknar mitt i natten för att en axel skriker, gapar åt en, att den har ont. Det är då man vet att det är dags att sluta samla vuxenpoäng och inse att man blev vuxen redan för 20 år sedan. Allt annat är bara ihärdiga försök att klamra sig fast vid drömmen om evig ungdom i en värld där tiden går lika obönhörligt som den alltid gått.

Det var sådant jag tänkte medan jag försökte finna ett sätt att ligga utan att den där axeln gormade åt mig. Jag tassade upp i vårnatten och tog dubbel trippeldos av smärtstillande med hopp om att få somna innan gryningen slog ned i trädtopparna utanför mina fönster. Den utbildade sidan av mig visste att det är noll och intet idé att ta mer än maxdos av värktabletter eftersom det enda man får är en massa biverkningar, men vem lyssnar till förnuft mitt i natten i maj.

Det som följde på den där lilla korta stunden i köket var en orolig sömn där jag vaknade varje gång jag ändrade läge. Varje gång tittade hunden upp och tittade på mig med frågande blick. Hon frågade med ögonen varför jag morrade mitt i natten. Jag svarade henne med mina ögon att det är sådant människor gör ibland när de tycker synd om sig själva.

Det blev morgon och av den sovmorgon. Vi är lika trötta, både jag och hund och katt. Katten för att det är så katter är, hunden för att hon har fort omkring som en galning igår och jag efter två väldigt intensiva dagar där gårdagen dessutom toppades med en outslitlig fasa, kroppsarbete. Det ligger helt enkelt inte för mig, det där med att lyfta och sänka och kånka och bära. Sådant brukar jag låta de lite enklare människorna göra medan jag sitter och löser problem som redan är lösta sedan tusentals år. För klokare än så är jag inte. Skulle det hängt på mig att lära mig hur eldens tämjs skulle vi alla fortfarande bo kvar i grottor och frysa.

Men dagen kommer. Den kommer alltid. Så nu sitter jag och låtsas inte om att axeln värker och hugger och sticker och gör förbannat ont. Jag är fullpumpad med värktabletter och trötthet. Det behövs städas här hemma, men ärligt talat, jag ger blanka fan i det.

Det enda jag vill är att axelhelvetet slutar göra ont.

 

I skogen kan man finna de allra märkligaste ting.

 

 

Author

Bror. J. Carlzon

Märklig, egensinnig, envis, argsint, passionerad, lat, försjunken, skrivkunnig, ordälskare, musikälskare, kärleksälskare. Bland annat. Skriver om kärlek, bipoläritet, politik, religion, katter och hundar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

9 − 2 =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.