Smuts.

Kanske kan detta bli en början på en bok?    

 21:28:43  2016-09-22   Viskafors


Början. Men på vad?


Han fick en droppe i ansiktet. En som hoppat upp från vasken där en flod av spya forsade ur hans mun. Ner i diskbänkens djup. Vattentunn spya som luktade sur mage och öl. Händerna darrade, allt susade, vitt brus över allt som ögonen såg.

Det var ännu en sådan dag. Eller snarare morgon, det kunde vara natt med, han visste inte än, men vem bryr sig egentligen om sådant när man ägnar de första minuterna av sitt uppvaknande med att kräkas och försöka dricka öl samtidigt.

Han sparade alltid en öl till dagen efter, en 10,nått. En stark, som smakade sprit och som egentligen nog bara dög som bordsvax. Men den var en livräddare, en trygghet. Den trollade bort allt brus och skakningar. Dämpade den skrikande ångesten.

Försöka dricka, droppe för droppe, det var alltid lite som stannade kvar i magen. Som nådde blodet. Trots rinnande ögon, snorig näsa, spya i ansiktet så fanns det något av ölens magi som stannade kvar. Räddande, magisk, helig, hans bästa vän.

När den dagliga proceduren var klar och huvudet blev användbart började små minnesfragment av gårdagen ramla tillbaka. Bipolär, tänkte han.

Jag är bipolär.

Maniskt deprimerad. Knas. Sjuk på riktigt. Men, äntligen, en förklaring, en karta över livet. En förklaring till varför livet blivit, nej, förresten, alltid varit, så jäkla krångligt. Från början var allt lite skevt. Annorlunda.

Läkaren hade sagt det som om det vore en självklarhet. Som om det var ett under att ingen sett det tidigare. Kanske var det så. Ett under att han gått ensam hela livet. En ensling som var mer social än vad som behövdes ibland. Skrattat lite högre än de andra, sovit längre än någon annan eller inte sovit alls.

Bipolär typ II med blandepisoder, hade läkaren kallat det. Vad det nu egentligen betydde. Han visste inte riktigt, skulle väl ta reda på det, någon gång. Var nog bäst att göra det. Men inte nu. Inte än. Först var det mer öl, en smula kaffe och morgondosen av alla tabletter, en massa cigaretter att ägna sig åt.

Spola bort resterna av maginnehållet från vasken, brygga kaffe, leta efter en tändare. Det var mycket som skulle göras. Kanske var det en flykt, ett undvikande från det som var han själv. Kanske var det bara en av alla de där små tvångstankarna som gjorde att saker och ting måste göras i rätt ordning tills de var avklarade. Men det spelar ju ingen roll. Vad det än var som gjorde att han inte började rota i alla svar och frågor kring den där diagnosen så glömde han faktiskt av allt i några timmar.


Disk och annat
Disk och annat

Vad tror ni?

Kan det bli något!

Related Images:

2 svar på “Smuts.”

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.