När allt är bara några millimeter snett.

2012-01-03

06:41:09


Jag kommer på mig själv.

Med att börja fundera på vad jag ska skriva om, hur jag ska skriva. Funderar på att jag inte känner igen ett verb om det så ligger bredvid mig i sängen. Hur jag kunde få så bra betyg i ämnet svenska som jag gjorde är mig ett under. Jag som inte kan någon grammatik överhuvudtaget. Jag bara låter orden falla ut som de trängs i skallen. För de är många, många fler än ni ser här, många fler än jag någonsin kommer hinna skriva ner.

Det där är en fälla jag inte tänker fastna i. Att börja tänka på hur jag skriver, försöka böja språket så att det passar in på det där sättet de lärda säger att det ska göra. Låt gå att det är fel, men det är mitt. Det är inte ett språk för böcker men väl för min blogg. 

Jag är en sådan som aldrig läser poesi men tror att jag skriver sådan. Har blad efter blad skrivna med möda och stort besvär. Ni vet, jag har redan sagt det så många gånger tidigare, här finner ni bara en liten del av det som är jag. Inga skratt, inga glada tankar. Mest bara dysterhet och navelskåderi.

Det är nog dags att försöka få dagen att gå. Raka sig, duscha, äta någon form av frukost. Men jag har lite ont i halsen och är inte hungrig. Hunden irriterar mig när hon kräver uppmärksamhet och jag märker att den här dagen inte kommer bli min. Så jag får försöka göra det bästa av den.

Om jag bara visste hur.

1 tanke på “När allt är bara några millimeter snett.”

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.