När livet går i moll

Det regnar ute. Jag är så trött, trött, trött på regnet. Vem fasen har glömt att stänga av kranen? Det måste väl sluta nån gång? Vädret gör ju dagen så jag har redan bestämt mig för att det här är en bedrövlig dag. Hostan fortsätter då och då med obehaglig upphostningar som följd. Huvudet värker i god ordning och det ligger en allmän förkylningsstämning i hela min stackars kropp.

Jag borde ge mig ut i världen för att köpa en julklapp till Hulda Hustrun men vem tusan fixar att ställa sig i köerna i Knalleland när man mår kass? Inte jag i alla fall. Så det får vänta nån dag till. Det blir bara så mycket mer spännande att föröka hitta något i hyllorna ju närmare julafton man är.

Man kan tycka att jag är gnällig idag. Med. Jodå, det är jag nog. Men det bara är en sån dag liksom. Jag förbehåller mig rätten att gnälla precis hur mycket jag vill på en måndag. Nån djäkla rättighet måste man väl ha att  gnälla  när vädret är så här uselt?

I övrigt? Jorå. Det knallar och går. Som sagt. Vore det inte för vädret, hostan och huvudvärken så är det helt ok. Det kunde varit värre. Tror jag i alla fall. 

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.