Refinansiering | Paras Laina | Beste Kredittkort Bensin | Billig Strøm 2018 | Beste Innbruddsalarm 2018 | Behandlingsforsikring | Mobilselskaper i Norge | Sammenlign Betongsagingsfirmaer
Övrigt

Polisen i telefonen

Usch och fy. Polisen ringde på mobilen. Det handlade om den där misshandeln som jag var offer för förra sommaren. Jag vill verkligen inte driva fallet vidare, man vet aldrig hur det slutar, men det är åklagaren som envisas eftersom misshandeln räknas som ”synnerligen rå och grov”. Allt detta enligt vittnena som såg det hela. Själv har jag inte skuggan av ett minne av vad som hände. Man kan tycka att jag borde ha något ord med i laget när det gäller att driva fallet vidare eller inte men det verkar som jag bara får hänga med på resan.

Nu ville polisen veta hur mycket jag begör i skadestånd men det har jag ingen aning om. Så jag skulle få återkomma i frågan efter att ha diskuterat det med den som ska bli mitt biträde vid rättegången. Hua! Jag vill verkligne inte vara med om detta.

Till saken hör att jag blev misshandlad för 3 år sedan med efter att jag och före detta frun hade varit ute på en trevlig kväll på krogen. Det var en tjej som kallade före detta frun för hora och det blev en diskussion kring det hela mellan före detta frun och tjejen. Helt plötligt dök det upp en kille och började putta på före detta frun och jag sade till honom att ”du ska väl inte slå på en tjej”. Sen var det mors och godnatt för lilla Jonas som slogs ner och blev sparkad i huvudet ett antal gånger. Den rättegången var en pärs att ta sig igenom och jag vill verkligen inte vara med om det en gång till.

Det är vansinnigt obehagligt att sitta utanför rättegångssalen i samma rum som den som misshandlat en allt medan man väntar på att få komma in till rättegången. Det vill jag inte vara med om igen.

Denna gången vet jag inte ens vad som var upprinnelsen till det hela. Har inte ett minne av vad som hände. Men tydligen så blev jag sparkad i huvudet ett antal gånger och sedan tog han tag i håret på mig och dunkade min skalle i asfalten några gånger. Inte vet jag. Allt är som bortblåst för mig. Men att jag har stålskalle är jga nu övertygad om för jag bröt inget. Blev bara vackert blå här och var.

Så man har lite att fundera på. Speciellt obehagligt är det eftersom killen kan påstå vad som helst eftersom jag inte har några som helt minnen av det hela. Men vi får väl se. Bara att bita ihop och se glad ut liksom. Men usch och fy för det hela. Fick jag bestämma skulle jag bara strunta i allt. Lägga det bakom sig och låta det vara.

Author

Bror J. Carlzon

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

sju + 18 =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.