Refinansiering uten Sikkerhet | Sähkövertailu 2018 | Kredittkort med Fordeler | Strøm | Hjemmealarm | Forsikringsselskaper | Mobilselskaper | Elektriker pris
ångestfunderingar

Såsom myllan under Von Ankas pengabinge.

Idag är det svårt.

Gårdagen var likadan. Hela tiden satt jag med en klump i bröstet och någon sorts gråt på väg, en sådan som aldrig kommer ut. Enda stunden jag mådde relativt bra var när vi var ute och gick. Men hur långt kan man gå innan kroppen säger nej?

Det finns liksom ingen hejd på det hela. För varje månad sjunker vi lite djupare ner i pengahelvetets grop. Man kan lappa och laga och panikreparera, men om båten är rutten så sjunker man till slut.

Jag är så jävla trött på att vara ständigt pank.

Det bara mal på, månad efter månad, vecka efter vecka. Vi lever på allmosor och godhet. Men till slut så finns det ingen godhet i världen som kan få ordning på det här jävla helvetet.

Därför blir jag sittande, orkar knappt ta på mig kläderna. Sjunker djupare. Det enda jag kan trösta mig med är att det här faktiskt skulle knäcka den bästa. Mitt tungsinne beror inte på att det är något fel i min skalle, det beror på något som anfaller utanför. Fattiglapp. Utan bondromatiken.

Jag vet inte längre. Jag brukar säga åt Den Helande Maria, likväl som till mig själv, att det ordnar sig. Och det har det ju gjort, men hur länge håller det här egentligen?

Dricker kaffe, funderar. Försöker titta på någon film. Tänka tankar på att vi faktiskt har tak över huvudet och slipper sitta på gatan och tigga. Det är sant. För så är det ju. Vi slipper det.

Men fy fan vad det här tär.

Author

Bror. J. Carlzon

Märklig, egensinnig, envis, argsint, passionerad, lat, försjunken, skrivkunnig, ordälskare, musikälskare, kärleksälskare. Bland annat. Skriver om kärlek, bipoläritet, politik, religion, katter och hundar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

femton + sju =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.