Stänga av

Att det ska vara så förbannat svårt att bli glad. Jag menar, det är ju så förbaskat lätt att bli deppig. Man skulle ha lite större kontroll över det hela. Typ en liten praktisk knapp man kunde trycka på, eller en spak man kunde dra i. Eller nått. Fast då skulle man väl se till att man aldrig vore nere och det vore nog inte bra det heller.

För deppighet måste ju vara till för något. Rent biologiskt liksom. För att man ska tänka efter, bromsa sig lite, fundera på vart man är på väg. Skulle man vara glad hela tiden så skulle man ju aldrig hejda sig. Förresten, att var ständigt glad är ju en sjukdom i sig. Det kallas mani och skall behandlas med piller.

Så det kanske är bra att jag är lite låg idag. Då kanske jag blir jätteglad i morgon. Bara sådär, helt från ingenstans.

Så får det bli.