Strax före flykten.

Vi drar nu.

Sticker iväg, lossar förtöjningarna. Inte långt, inte exotiskt, men borta för en dag. Vi tar en ryggsäck och hunden och sätter oss på bussen, till min mor och sover över där. Bara för att komma bort lite.

Vi har fastnat, sitter vid internet som om det vore en drog. Jag har ont i hela kroppen av att sitta som en gam i soffan, sluka samma sidor gång på gång. Huvudvärk och spänd som en fjäder.

Så vi tar en minimini-semester. För att byta miljö för några timmar. Dricka kaffe vid ett annat köksbord. Låta hunden sniffa lite i andra gräsplättar. Det är en bra idé. Skönt att ha någonstans att fly till. Lika skönt som det är att ha något att fly från. En fast punkt vi kan cirkla runt ibland när vi behöver det.

Så snart släcker vi ner datorerna, låtsas att vi ska långt bort. Till fjärran land. Fast det är det ju nästan. Den lite hårdare världen där jag växte upp. Men det är ok, jag är stolt över att vara den jag är, den jag blev.

Tror jag.

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.