Om att få en chans efter att man varit ett svin som missbrukat.

Med risk för att reta upp många människor så måste jag säga att jag tycker att det är dags att låta Mel Gibson träda fram igen. Han har slutat dricka säger han och det brukar göra under med en människas personlighet.

Jag vet, eftersom jag själv kunde vara ett svin när jag drack, kunde kalla människor allt som jag hade att kasta på dem för att såra och för att de skulle må dåligt.

Jag kunde uttrycka åsikter jag inte hade bara för att vara elak, för att spotta på världen, trycka på punkter som jag visste skulle göra människor upprörda.

För att det gör ont att vara missbrukare och för att man som berusad ofta blir ett svin. Även om man har en bra personlighet som nykter. Återigen, jag vet och många runt mig vet hur jag kunde trycka ner dem då.

Så, ge karln en chans att visa vad han kan, göra det han kan bäst, nämligen att skapa filmer som gör att man drar efter andan, skrattar, går ifrån biografen eller soffan med en känsla av att livet är ett äventyr, eller grubblande på svåra frågor som man annars inte skulle ens tänka på.Fan, som sagt, ge karln en chans.

Så jag delade precis den här statusen på FB. Vi får se om det blir någon reaktion. För, det är ett känsligt ämne har jag lärt mig.

Bomber och granater!

2012-01-25

13:01:28


Igår och idag small det.

Gång på gång, från klockan 8 på morgonen till 20.00 smällde det så att våra fönsterrutor skallrade och det kändes i soffan i vardagsrummet. Vi fick reda på, från flera håll, att det var en väldigt hemlig millitärövning. Hur man nu kan tycka att det är så hemligt att en massa grönklädda yrar omkring och spränger i ett hus som ligger precis vid stationen och bara 5 meter från övrig bebyggelse i ett bostadsområde? Känns inte så där top secret liksom.

Däremot, ingen som helst förvarning hade vi fått. Inte ett ord, ingen liten mininotis i tidningen, ingen lapp på dörren eller i brevlådan. Bara en jävla massa brak från tidig morgon. Hunden var livrädd, låg hela dagen under bordet och darrade, vägrade gå ut. Själv var jag så förbannad att jag nästan kokade.

På kvällen hade både jag och Den Helande Maria fått mer än nog och vi började ringa runt. Först till försvaret som sade att det möjligen, kanske, kunde vara hemvärnet som sade sig inte veta något och till polisen som kopplade runt mig runt halva landet tills jag fick tala med en person som hade ansvaret för alla tillstånd för att använda skarp ammunition och som sade att de inte visste ett skvatt om saken men att övningen skulle vara i två dagar mellan 08.00 till 20.00 båda dagarna. Hur han nu kunde veta det när han inte ens visste om att övningen var? Märkligt.

Dive Bomber (film)
Image via Wikipedia

Idag fortsatte det. Men till slut fick Maria efter ett evigt rungringande tag på någon på kommunen som skulle ta tag i det och vips så började de grönklädda packa ihop. Säkerligen tjuriga som ett barn som blivit av med sitt godis. 

Självfallet ska millitären kunna öva. Men inte med skarp ammunition mitt i ett bostadsområde helt utan förvarning! Dessutom, huset skulle rivas var det någon av alla de personer vi pratade med som sade, men det finns väl bättre sätt att riva ett hus på än att spränga bort det bit för bit? Glasspritter lite överallt, sotiga väggar, likt förbannat är pannan på i kåken och det ryker ur skorsstenen.

Någon har tänkt minst ett varv för lite och fan ta arslet om jag får reda på vem det är, då ska jag skälla som en bandhund. Vår hund ska inte behöva vara livrädd för att det smäller så in i helvete utan att vi har fått chansen att vidta åtgärder för att minska hennes lidande.

Världen är verkligen full av dårar.

Enhanced by Zemanta