Tag: ensamhet

Sep 12

Den tröstlösa jakten på kärleken.

Det är en Weeping Willows-dag. Lite släpande, melankolisk, sorgsen nästan. Men inte hjärtskärande, huggande sorgsen. Mer bara lojt trött på tillvaron som den ser ut. Det tröstlösa letandet efter kärlek och kamratskap och nykterhet och ekonomisk framgång och medkänsla och hjärta. Trötta tankar som ringlar som en orm i solsken, mellan och över stenarna som själen bygger upp i livets landskap. Inget blir som man vill och när man slutar vilja blir det ändå något man inte vill ha.

Continue Reading–151 words totally

Jul 18

Det är liksom tomt här

Sådär. Nu har jag städat upp röran i köket som kom sig av dagars förfall. Golven är nytorkade och madrassen inättikad så att kattpisslukten försvinner. Hunden sover, katten sover, jag själv är någorlunda pigg. Lika snabbt som man kan falla och slå sig hårt lika fort kan man studsa upp igen. Den svarta hunden har jag inte riktigt känt av idag och jag hoppas eländet håller sig i sin koja.

Continue Reading–128 words totally

Jul 14

Tidens tand biter hårt

Jag var i la stada igår och hälsade på min mor. Igen. Jag gör det lite titt som tätt nu för tiden. Det gör mig varje gång så nedstämd och arg. Livet är så fruktansvärt orättvist kan jag tycka när jag går därifrån. Att någon som vigt sitt liv år att hjälpa andra ska bli så nedbruten och ensam gör mig rasande. Men det går inte att göra något åt det. Saker är som de är. Livet är orättvist. Full av aggressioner sätter jag mig på bussen hem och lever mitt liv som jag alltid gjort, bara lite mer medveten om att tiden går, springer från oss alla. Kvar blir till slut bara tomma skal som sänks ner i jorden eller eldas upp i enorma ugnar.

Continue Reading–287 words totally

Load more

%d bloggare gillar detta: