Tag: stress

Dec 29

När alla telefoner var grå och stod i hallen.

Jag ser inget värde i att alltid vara nåbar.

Det fanns en tid när alla telefoner var grå och med nummerskiva. De stod oftast i hallen och på kontakten i väggen fanns ett litet Televerket-logga. Oftast hade man bara en enda telefon, det räckte.

Det var inte alltid man svarade. Kanske satt man vid matbordet och åt, kanske sov man, kanske älskade man eller nattade barn. Eller så ville man helt enkelt inte prata just då.

Continue Reading–167 words totally

Dec 23

Huru en slarver rusar motorn för att komma iväg.

Det är svårt att få julkänsla när vädret låtsas att det är en vacker höstdag.

Men jag sitter här i min morgonrock ännu. Kommer liksom inte igång. Ätit frukost när jag borde äta lunch. Det är rätt ok, lagom tempo för mig. Hunden ligger på golvet och sover. Men hon är lite stissig så hon rusar upp då och då och skäller, tillsynes på ingenting. Men hon vet väl vad hon gör kan jag tro.

Continue Reading–171 words totally

Dec 22

I väntan på julens lugn och frid.

Jag har den där inre stressen som är så förbannat jobbig.

En sådan där som gör att hela kroppen brusar, hjärtat rusar och svetten bryter fram i händerna och på ryggen. Ändå får jag inget gjort. Jag lägger mig på soffan och försöker slappna av. Kanske vore det bättre att klä på sig och sedan studsa runt som en flipperkula i rummet.

Continue Reading–242 words totally

Dec 21

När jag flyr från mitt eget liv.

Det blev plötsligt en uppförsbacke i livet.

En som jag inte riktigt klarade av igår kväll. Jag gick tuppjuck, gjorde lite dumma saker, ångrar mig så klart nu, men jag var tvungen att pysa ur mig frustration, ledsenhet, ilska och alla de starka känslor som jag alltid varit så rädd för.

Continue Reading–328 words totally

Sep 13

När huden vittnar om själens stress.

Jag har sovit i 12 timmar men är lika trött som jag var när jag somnade.

Det är sådant där kaos i mig som det blir då och då. Jag är galet trött men uppvarvad. Vill göra något men tar mig inget för. Igår fick jag väl inte mycket vettigt gjort förutom att jag satte upp en lampa i hallen. Vårt hem blir allt mer vårt. Snart är det svårt att känna igen lägenheten som den var före den där dagen när jag reste mig upp ur madrassen som låg på golvet och bestämde att livet skulle gå vidare.

Continue Reading–299 words totally

Load more

%d bloggare gillar detta: