Tag: tro

Feb 23

Therefore born.

Min hund älskar mig, pinnar, att sova länge på morgonen och återigen mig. Det är helt ok både för henne och för mig.

För, vad är problemet egentligen? Med den där lilla grejen med att var och en får älska någon, eller något, eller vad de vill, väljer eller helt enkelt råkar vara födda förprogrammerade till att göra? Utan att bli, inte bara dömda för att göra, utan även fördömda och hatade och dödade för det? 

Continue Reading–718 words totally

Feb 10

Ett liv utan tro.

13:58:55

Hon har en tro. Lutar sig mot Jesus. Själv har jag aldrig kunnat tro, har aldrig haft någon religion jag kunnat lita på. Jag vet Inte varför, jag har försökt, men finner ingenting. Livet är ändå så orättvist, en del svälter, en del härjas av sjukdomar, en del föds inte ens levande. Så vem skulle kunna vara god och vara en skapare av allt det här kaoset? Människans val säger då de som tror. Men alla kan inte välja. Inte det lilla barnet som svälter, inte det dödfödda barnet, inte den människa som dör glömd och inte saknad av någon. Inte en sådan som mig som har medfött fel i nervkopplingar och kemi. Jag kan göra det bästa av mitt liv. Det kan ingen annan hjälpa mig med.

Continue Reading–180 words totally

Jul 29

Väghinder.

Jag älskar henne så det gör ont. Jag lovar, det gör faktiskt på allvar ont. Inte för att det är fel på henne, men jag är inte värd henne. Jag försöker, men varje gång jag tänker mig att jag gör något bra blir det bara fucked off.

Jag är sönder och ska nog inte dra in henne i allt.

Continue Reading–45 words totally

Mar 06

Jag och Döden.

Inatt drömde jag en av de där drömmarna som åter kommer lite då och då. En som får mig att vakna våt av ångestsvett och med bankande hamrande hjärta. Det var tanken på den oundvikliga döden som inuti sömnen stört min ro. Det är så ibland, att jag slås av den tanken. Att döden är någon man inte kan fly från hur man än sparkar och slåss och springer. Ett problem med den tanken är att jag inte har någon tro. Jag lever utan mål. Det vore underbart att kunna sälla sig till dem som tror på ett liv efter döden eller på det stora utslocknandet eller på reinkarnation eller vad faen som helst. Men jag tror inget. Därför slutar alla mina tankar kring döden i ett enda stort Kanske.

Continue Reading–135 words totally

Dec 27

Huru en man söker sin själ bland smutstvätten.

Image via Wikipedia

Jag vet verkligen inte vem jag är längre. Alltså, jag är ju friskare i själen än på många, många år och allt mer frisk blir jag. Men det har lämnat mig med så många frågor. Min terapeut frågade mig för ett halvår sedan ”Jonas, om du blir av med ångesten i den här sekunden och vet att den aldrig kommer tillbaka, vem är du då?” Ja du, sade jag. Jag vet inte. Jag är nog där nu. Ångesten håller jag inte längre stången, den bara dyker inte upp så ofta. Depressionen, den svarta hunden, kommer på besök var och varannan dag, men jag har köpt koppel till den och vet hur jag ska göra för att den ska sitta fint. Så vem är jag nu då?

Continue Reading–442 words totally

%d bloggare gillar detta: