Tankar inför utsikten att leva vidare.

Jag kommer nog bli en riktigt sur gammal gubbe.

Jag är för envis för att handskas med. George Rydeberg, den store skådespelaren, förklarade en gång sin relation med kvinnor “… jag undrar om jag givit dem så mycket generositet, ömhet och godhet som jag borde. På den frågan svarar jag nej. -Varför? -På sätt och vis är jag en våldsam människa med ett fruktansvärt svårt humör.

För att inte allt ska sluta i explosion fordras det ett oändligt tålamod av omgivningen. Jag har väl tänkt: Dom borde begripa det här, förlåta mej och gå vidare. Men man kan såra en kvinna så oerhört att hon har svårt att glömma, det borde jag förstått.”

Det gäller allt. Jag har lätt till vrede, lika lätt som till skratt. Oberäknelig. Snabb. Oundviklig. Oöverstiglig. Den dom jag fällt håller. I alla lägen och i alla väder.

Så jag undrar hur jag blir som gammal. Troligen lite som nu, fast lite tröttare på tillvaron. Snabb men inte lika snabb. Arg, men än mer arg. Ledsen och sprudlande glad. Samtidigt. Som nu.

Just nu saknar jag min Den Helande Maria och det fyller mig med sorg. Hjärtat gråter verkligen. Jag vågar inte somna, för tänk om hon ringer och behöver mig. Så jag sitter uppe, skriver, lyssnar till musik, läser och tvingar mig själv vara vass och med.

Ålderdomen. Jag vet inte. Kanske kommer jag verkligen bli gammal. Jag som alltid, sedan jag var liten, räknat med att jag skulle bli högst 40 år. Men här sitter jag. Med allt bättre kondition. Med levervärden som ett barn. Lite glömsk, lite virrig. Men det har jag ju alltid varit.

En rörig person, som någon sade. Först blev jag förgrymmad, för vem vill vara rörig. Men så förstod jag med ens att, va fan, jag är ju det. Petar lite här, donar lite där, fixar lite sånt och trixar lite nått. Överallt och ingenstans. Det är sådan jag är, det är en del av mig. Jag får leva med det, likväl som jag får leva med min brinnande ilska i bröstet och mina ständiga krav på uppmärksamhet.

Men nu ska jag försöka slappna av. Ibland lyckas jag faktiskt göra det.

Annonser

Bror. J. Carlzon

Märklig, egensinnig, envis, argsint, passionerad, lat, försjunken, skrivkunnig, ordälskare, musikälskare, kärleksälskare. Bland annat. Skriver om kärlek, bipoläritet, politik, religion, katter och hundar.

Du gillar kanske också...

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: