Hvem tilbyr Forbrukslån | Ergonominen Hiiri | Beste Kredittkort | Solcelleanlegg | Boligalarm Pris | Sammenlign Forsikring | Billigste Mobilabonnement 2018 | Eiendomsmegler Stavanger
Övrigt

Tankar kring tankar

Känner mig helt ur slag. Det är nog de sista dagarnas slarv med sömn och mat som mal i mig. Jag känner mig lite lagom deppig, lite bluesig så där. Lite som när nått fattas fast man redan har allt. Men jag kan inte sätta fingret på vad som saknas. Förutom det där med egen lägenhet, pengar och makt över det egna livet då förstås :-) Men det är ju saker jag borde vant mig vid att sakna vid detta laget kan man ju tycka.

Pratade länge och väl med före detta frun på nätet och över telefonen igår och hon hade som vanligt en massa kloka saker att säga, hon har den förmåga att nysta upp mina frågeställningar så att jag till slut förstår dem själv.

Sedan pratade vi lite om det där med att träffa nya människor. Alltså, jag blir ju glad för hennes skull så klart om hon skulle hitta en man värdig henne. Hon förtjänar att vara lycklig och allt det där som vi människor strävar efter. Men  det sitter en liten grön gubbe på min axel och pratar elaka saker i mitt öra när det gäller det där med henne och andra män. Man kan väl lugnt säga att jag inte kommit över henne riktigt.

Men jag försöker så gott det går, försöker gå vidare med mitt liv, vi pratade mycket om det igår. Hur jag ska kunna komma från det här stilla stampandet på samma ställe. Snart har vi varit skilda i ett år så man kan tycka att jag borde kommit längre.

Ibland så känns det helt ok, jag känner att jag accepterar saker som de är och är på väg mot framtiden med full fart. Men så stannar jag upp i 5 sekunder och känner efter, riktigt känner efter, och då är jag kvar i samma tillstånd som jag var i februari när allt var nytt.

Det allra värsta i det hela är den där lite elaka känslan som finns. Den som säger att jag själv ska få göra vad jag vill men att hon minsann skall vara tillhands för mig och mina känslomässiga behov om jag skulle behöva hennes hjälp. Att hon ska leva ensam och stå på standby i väntan på lilla Jonas.

Alltså, jag vet ju att det är heltl uppåt väggarna att tänka så. Eller vänta lite, det är inte en tanke, det är en känsla snarare. En jäkla skillnad. Rent intellektuellt är jag klar med hela saken. Har tänkt så många tankar under så lång tid att jag har situationen hellt klar för mig.

Men det är det mentala som ställer till det. Känslorna. De vill inte hänga med på resan utan står kvar bakom mig och skriker efter före detta frun och säger att jag är orättvis som går så fort framåt. Lite som när man är ute och går långt med ett litet barn som inte orkar följa med i samma takt som man själv och som som skriker efter sin gamla barnvagn fast det nu är 5 år och borde kunna gå själv.

Det är ett elände när man inte har någon koll på sig själv. När saker och ting liksom bara bubblar runt i kroppen på en utan att man har något annat val än att bara hänga med. Eller det kanske man har. Det där med tålamod och impulskontroll är inte min grej. När jag känner något så vill jag lösa det. Jag är inte en sån som kan ”lugna ner mig” eller sätta mig själv över det jag känner.

Men, det finns ju ljusglimar i livet med. Saker och ting som händer som kan vara bra för mig. Jag försöker utveckla mitt sociala nät så att jag inte bara är beroende av en enda människas infallsvinklar. Jag försöker i alla fall.

Author

Bror J. Carlzon

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

ett + sju =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.