Sep 02

Uppe med den förbaskade tuppen

Vad i hela fridens namn gör jag uppe alla redan? Det är ju söndag om jag inte missminner mig totalt och då ska man ju vila för tusan. Likt förbannat sitter jag vaken och alert och funderar på vad jag ska ta mig till. Eller, alert kanske var att överdriva. Men vaken är jag i alla fall. Min katthane, Lancie, tittar på mig som om jag inte är klok. Själv ligger han bekvämt draperad på en stol och tittade väl bara upp för att se vad för tokigheter husse ska ställa till med denna tidiga stund på dagen.


Så nu sitter jag alltså här med lite värmekaffe och funderar på om man skulle lägga huvudet på kudden en stund till för att sova lite till. Fast samtidigt så är det lite skönt att vara uppe nästan ensam i hela världen. Det är bara jag och de riktigt bakfulla som är uppe vid denna tiden på en söndag. Ja, alla småbarnsföräldrar med förstås. De som förtvivlat försöker få barnen att sova lite till eller i alla fall sitta stilla framför tvn. Men sen är vi inte så många vakna.


 



Fast det klart. Vi har de morgonpigga med. Tänk, dem kan jag inte förstå mig på. De är lika obegripliga för mig som kvantfysik. Sådana männiksor som hoppar ur sängen med ett leende på läpparna och rosor på kind. Själv så rullar jag ur sängen med ett stön, totalt utan något som helst leende eller den allra minsta ros på kind. Enligt före detta frun är jag likblek på morgonen, nästan lite blå i ansiktet. Jag tror henne.


Före detta frun däremot är en såndär morgonmänniska. Hon brukar ha hunnit tömma diskmaskinen, fixa frukost åt barnen, koka kaffe, vara nere med en släng tvätt och kollat runt lite på nätet innan jag vaknade till. Fast å andra sidan slocknade hon som ett ljus klockan 21.00 på kvällen.


Mina stora barns moder är liksom jag en kvällsmäniska. Henne vågade jag inte ens prata med förrän hon fått två koppar kaffe och en dusch. Försökte man språka med henne fick man en blick som utlovade mord om man fortsatte tilltala henne. Just för att man inte tilltalade henne alls sådär på morgonsvängen. Där var det inte läge för morgonsex inte. Vi varken kunde, ville eller orkade.


Men, vaken är jag så jag får väl lägga mig och läsa lite. Kanske somnar jag igen och då sker det väl så kan jag tro.

1 kommentar

    • Cats on 2 september, 2007 at 09:23
    • Svara

    Äldsta brorsan
    är äckligt morgonping i motsats till en av de andra brorsorna, som var på grymt dåligt humör innan han fått frukost. Naturligtvis satte "lärkan" omedelbart igång att reta den tjurige på mornarna. Varpå han blängde mordiskt & muttrade: "Håll käften på dej, håll käften på dej!" Rena farsen!

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

%d bloggare gillar detta: