Juni är min favoritmånad. Den är novembers totala motsats. November som jag hatar. Men nu är allt grönt, sommaren har precis börjat och löftena om varma kvällar och dagar i skuggan smeker mina öron. Ingenting är så ljuvt som juni. Det är inte som julis stekande värme eller augustis mörknande kvällar.
I juni skiner solen jämt. Det blir liksom aldrig riktigt svart ute. En svagt ljus finns med hela natten. Vattnet i sjöarna är än så länge friskt. Det är lätt att leva i juni. Alla problem blir mindre. De krymper under en blå himmel. Problem och oro försvinner inte på något sätt, men de ställer sig lite i bakgrunden. Gömmer sig bland björkarnas sus.
Igår var en bra dag under solen. Vi var ute nästan hela dagen, jag och Dipp. Gick och strövade på smala skogsvägar, åkte buss in till stan, gick på varm asfalt. Levde. Jag lät skjortan bli våt av svett och det gjorde mig ingenting.
Idag blir nog likadan. Som sagt, det är lätt att leva sådana här dagar.
Träffar: 0