Den svarta hunden river sönder mig.

Den svarta hunden anfaller och sliter, river, sönder mig. Den kom från ingenstans, bara på någon timma rasade jag ner från ett stabiliteten som jag haft i några dagar. Sömn hjälper inte. Jag försöker tänka bort hunden men förlorar i varje tankedrag. Taktik hjälper inte mot den svarta hunden, den struntar i alla tankar och försök.

Den svarta hunden.

Jag vrider mig som en mask på en krog. Orden, alla orden som surrar runt som ilskna höstgetingar, kommer inte ut. Jag kan bokstavligen inte prata. Det blir fel, jag stammar och inget blir som jag vill det ska komma ut ur munnen. Det är nog bäst jag tiger för ett tag.

Jag blir så trött, jag är så trött. Förlamande trött så att hjärtat slår mindre hårt och saktare. En rädsla som bor djupt inuti mig kommer upp, som unken luft från ett träsk.

Det är just nu ingen mening med mitt liv så jag sätter det på paus ett tag.

Hits: 0

3 tankar på “Den svarta hunden river sönder mig.”

  1. Gå och lägg dig, jag klarar mig och jag väcker dig om det är något, det vet du.
    Och hunden försöker vi sparka upp på hatthyllan där hemskheterna bor.

Kommentarer är stängda.