Du vet, saker är som rinnande vatten. Flyt med mig.

2011-12-24

00:54:45


Jag vill inte riktigt lägga mig för att sova.

Allt är rent och städat nu. Från sovrummet hör jag hennes andetag. Hon vänder sig i sömnen, säger något jag aldrig kommer få veta vad det är. Bredvid mig ligger hunden i soffan. Hon är inte sig själv riktigt. Kanske vet hon att något annorlunda väntar. När jag gick in i köket fanns det en pöl där. Hon skämdes. Det var länge sedan nu.

Det är inte det att vi inte varit ute med henne. Vi var ute länge och väl. Men hon är orolig. Kanske känner hon av julglädjen. Väntar på sin present. Den ligger i köket. Ett märgben fyllt med godis. Kanske kan hon knappt bärga sig? Som Den Helande Maria brukar säga, Skrutthund.

Min äldsta vän, hon som alltid (känns det som) varit vid min sida, upp eller ner. Chips, min älskade katt. Hon som vet när jag mår dåligt. Hon som glädjs med mig. Hon som är egensinnig, vet vad hon gillar, vet vad hon inte gillar. Vet vem som hon välkomnar. Resten av alla som hon inte gillar skiter hon högakligen i. Vi fann varandra från första sekund. Hon och jag.

Natten är min vän. Vi trivs ihop. Jag vill aldrig mer sova. Även om jag alltid sover ibland. Hunden lägger sig på golvet, jag sitter här. Kan inte släppa orden. Älskar orden. De ramlar ur mig, som ett strålande vatten. Jag bara skriver och allt blir rätt bra. Inga tankar, inga rättelser. Inget som inte ska vara där. Oftast.

Mitt liv är bra. Jag duger inte till mer än det här. Vakna, äta, leva, skriva, lyssna till musik, klappa hunden. Älska min kvinna och vissa dagar blir allt för mycket. Så jag brakar och sedan kommer jag tillbaka. Kroniskt säger de, men va fan, så får det väl vara så då. Det är mitt liv och jag har vant mig.

Ord.

Jag ska försöka sova nu. Vila lite innan vi ska ge varandra kärlek, som vi ger varje dag.

Men mitt liv är en countrylåt, jag vet vem jag är. En slarver och jag hoppas, snälla snälla, att jag kan bli något bättre än jag är.

httpv://youtu.be/UgNRnS6DXjk

See him wasted on the sidewalk
In his jacket and his jeans
Wearing yesterday’s misfortunes like a smile
Once he had a future full of money, love and dreams
Which he spent like they was going out of style
Then he keeps right on a changing
For the better or the worse
Searching for a shrine he’s never found
Never knowing if believing is a blessing or a curse
Or if the going up was worth the coming down

He’s a poet
He’s a picker
He’s a prophet
He’s a pusher
He’s a pilgrim and a preacher and a problem when he’s stoned
He’s a walking contradiction
Partly truth and partly fiction
Taking every wrong direction on his lonely way back home

He has tasted good and evil in your bedrooms and your bars
And he’s traded in tomorrow for today
Running from his devils, lord
Reaching for the stars
Losing all his loves along the way
But if this world keeps right on turning
For the better or the worse
All he ever gets is older and around
From the rocking of the cradle
To the rolling of the hearse
The going up was worth the coming down

He’s a poet
He’s a picker
He’s a prophet
He’s a pusher
He’s a pilgrim and a preacher and a problem when he’s stoned
He’s a walking contradiction
Partly truth and partly fiction
Taking every wrong direction on his lonely way back home

There’s a lot of wrong directions on that lonely way back home 

Träffar: 0