En falsk arbetarunges bekännelser.

2012-06-24

19:48:35


Jag växte upp som arbetarunge.

På en arbetarstadsdel, på en arbetargata. En barndom och ungdom fast förankrad i tanken på att man aldrig ska tro man är något. På att jag skulle stå vid en svarv för att vara man. Hade det inte varit för en viss akademisk lusta så hade jag väl stått där i alla de år när jag gjorde annat. I så många år trodde jag verkligen inte att jag var något, jag var helt enkelt inte värd det och jag var dessutom inte förmögen att bli det heller. Tig still och knyt näven i fickan.

Samtidigt ligger det ju en hel del klasstolthet även i arbetarklassen. Inte ens den lyckades jag uppnå eftersom jag ändå var en av de som var förunnad av att leva i någon sorts “väldigt mycket nedre medelklass”. Så jag var vilsen i alla världens alla världar. En som stod utanför alla de där viktiga barriärerna. Mellan allt. Så jag lärde mig att inte bry mig så mycket om det där. Trots allt trodde jag mig nog vara något. I all hemlighet. I tystnad.

The Royal Dramatic theater in Stockholm, Swede...

The Royal Dramatic theater in Stockholm, Sweden. Svenska: Kungliga dramatiska teatern (Dramaten) på Nybroplan i Stockholm. Suomi: Nybroplanilla sijaitseva Dramaten. Русский: Королевский драматический театр (Dramaten) в Стокгольме. (Photo credit: Wikipedia)

Dessutom, som i de flesta städer flöt kvarteren ihop. Även på vår stadsdel fanns det finare kvarter än de jag växte upp i, det fanns stökigare. Längs upp i stadsdelen låg stora villor, de förmögnas bastioner. Hade det inte varit den gemensamma skolan hade man nog aldrig sett till dem. Det samma gällde ju de ungar som växte upp på några gator där de bodde som vi andra föraktade. På samma sätt som vi själva nog blev en smula föraktade av dem. Dessutom, i skolan fanns dessutom de barn som växte upp lite utanför staden, i större eller mindre hus, vi kallade dem bönder men egentligen var det nog vi själva som var mer oborstade än dem. Barn till akademiker oftast. Mer pengar än andra ungar. Ofta, inte alltid. Så klart, för det är ju ändå en salig blandning av folk som bor i våra städer. I de flesta städer.

Såhär i efterhand så finns det ändå bevis på att barndomshemmet inte alltid spelar så stor roll för vem man blir när man växt upp, i vilken klass man hamnar. För klasserna finns kvar, så klart, även om så många nuförtiden anser sig vara medelklass så är nog fler arbetarklass än de tror. Tror jag. Själv har jag gjort hela resan från medelbotten till medeltoppen och sedan till en av de klasser som står längs ner på trappan. Lite på samma trappsteg som invandrarna som aldrig tror de ska bli något och därför inte ens försöker. Inte av lathet eller bristande ambition, utan för att att de är säkra på att det ändå inte är någon idé. Varför försöka hoppa 12 meter upp i luften när man vet att man inte kan? När man inte vet om att de som gör det ändå fått för sig att de kan hoppa hur högt som helst, för att man helt enkelt sagt åt dem att man kan. Att de sedan bara hoppar 6 meter spelar ju ingen roll, de trodde på sig själva.

Jag vet inte vart jag kommer sluta. Det spelar allt mindre roll för mig. Visst faen gnager det i mig. Inte så mycket längre för att jag ser framgång som reda pengar i handen, men för att jag gillar ett fyllt kylskåp och det där hänger ju ihop, pengar och förmåga att köpa mat. Så klart, inte ens jag är så dum att jag tror något annat.

Men jag är glad för att jag växte upp och började tro på mig själv. Nu gäller det bara att fortsätta med det. Kunde jag läsa till sjuksköterska på högskolan borde jag väl kunna göra något mer när jag ändå är i farten liksom?

Däremot kommer jag alltid vara stolt Klinteunge!

Enhanced by Zemanta
Annonser

Bror. J. Carlzon

Märklig, egensinnig, envis, argsint, passionerad, lat, försjunken, skrivkunnig, ordälskare, musikälskare, kärleksälskare. Bland annat. Skriver om kärlek, bipoläritet, politik, religion, katter och hundar.

Du gillar kanske också...

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: