En sån som mig kan vara omtyckt.

2011-10-07

20:47:03


 

Jag tänkte egentligen inte skriva något nu.

Det virvlar i min skalle, det gör det alltid dagar när jag varit på terapi. Det är som att proppar lossnar och sen får man ta hand om allt som rusar, virvlar ut. Det blir som att försöka stoppa en flod med blotta händerna. Ibland, som idag, blir livet lite för starkt i färgerna.

Det är inte det att dåliga saker har hänt under dagen. Snarare tvärtom. Jag har insett hur nära jag är att bli fri från giftet jag levt av så många år. Givetvis finns det ingen tidpunkt när jag kan säga att jag är klar med den biten i mitt liv. Saker fungerar ju inte så. Men vägen ligger i alla fall fri nu. Efter att ha passerat så många tullstopp är det skönt med en milslång raksträcka.

Det är fredag och hela världen dricker alkohol. För det är ju så. I alla fall känns det så. En del har kontroll, många har det inte. En massa elände för det med sig i alla fall. Fast det klart, en hel del lycka med. De som dricker får göra det och jag har inget att invända. Bara grubbla över det. Men det gör jag ju över så mycket annars med så.

Men idag har jag upplevt ren godhet.

Jag fick ett brev med posten. En Lubov hade skickat ett litet brev skrivet på vanligt papper, inget kostsamt eller styvt. Vanligt papper. I kuvertet fann dessutom en femtilapp. Det är som en miljard för mig just nu och fan om jag inte grät lite där jag stod vid köksbordet och läste brevet gång på gång för att liksom ta in det goda i en sådan handling

För några år sedan var det Sara i London som skickade pengar. Bara för att jag sitter här och gnäller finns det människor som bryr sig. Människor som inte smittats av den nya trenden att bara den starke har rätt till ett hyggligt liv.

För att inte tala om att Junie och Lisa gett mig lite pengar med. Människor som inte ens träffat mig. Bara läst min blogg och som finns på min  vänlista på Facebook. Fan, jag vet inte hur jag ska utrycka min tacksamhet. Det gör sig inte. Det går inte. Jag är så förbannat tacksam och glad över att det finns sådana människor. 

Tack!

Alla är inte som ni. Alla är inte goda. Men ni ska sträcka på er, gå raka. Ni är de goda.

Alla är det inte.

httpv://youtu.be/5v-fO6bETq8

Nu ska lagren tömmas 
nu ska allting säljas ut 
men köpcentren är tomma 
alla människor tog slut 

Och nu ska allting renas 
jag förstår inte hur det ska gå till… 
vi har aldrig kunnat enas 
sjunga: “we shall overcome” 
67 är överspelat 
nu är det jag och mitt mot dom… 

Nu ska världen räddas 
allting trasigt ska bli helt 
och jag sprayar namn på muren 
alla dom som tänker fel 

Du vet nog vad jag menar… 
i kärlek och krig och allt det där 
kravallstaket mot stenar 
vi är en revolt som aldrig kom 
ditt 67 är förorenat 
nu är det jag och mitt mot dom…

Sen finns det goda. Det är väl så världen är, dessutom är alla färger i paletten kvar. Man kan vara god fast man är ond och tvärtom, det handlar bara vilken situation man är i.

Men som sagt, en del har större hjärta än man kan tro vara möjligt.

Tack!
Enhanced by Zemanta

Träffar: 0

1 tanke på “En sån som mig kan vara omtyckt.”

  1. Vilket inlägg! sån glädje jag känner i detta nu!
    Allt lyser och skimrar. det blir snart ännu bättre, när alla beslut är fattade så kommer vi leva ett gott liv.

Kommentarer är stängda.