Ett cyberkön i ansiktet

Cyervärlden är en märklig uppfinning. Här sitter jag i före detta fruns vardagsrum och skriver och det hela kan strax läsas av vartenda människa i världen som har en fungerande dator och en uppkoppling. Visserligen så kan ju inte Ashgan i turkiet förstå ett jota av det jag skriver men han kan likt förbannat läsa det hela. Inom bara några sekunder efter att jag skickat iväg messet ut i världen.


Jag kan sitta här och tycka en hel massa och sen kan andra ta del av det. Konstigt. Jag kan få vänner, kvinnor genom kontaktförmedling, ”köpa” mig en rysk hemmafru, läsa all världens poesi, titta på tv-program, ladda ner all musik som någonsin gjorts och allt från min lilla dator.


Jag har lite svårt för internetkulturen, det där med att skaffa vänner på nätet. Man pratar en stund med en helt okänd människa sen avslutas det hela med en ”kram”. Va fan, om jag börjar prata med någon i kassakön på Netto inte tusan kramas vi när det är dags att packa ihop sina grönsaker och cigaretter och gå hemåt. Inte ens om jag känner dem väl kramas vi. Men på nätet pussas och kramas det vilt med folk man inte ens sett och bara har pratat med en stund.


Det är som om de sociala gränserna försvinner. Folk trycker upp varandras kön i ansiktet på varandra innan de ens skakat hand. Knepigt det hela. Men jag kanske vänjer mig. Fast jag tvivlar.

1 tanke på “Ett cyberkön i ansiktet”

  1. Det är väl…
    …att på nätet vågar man det som man inte vågar i kassakön… :-) Vi har en massa behov vi inte vågar bejaka ute i samhället… Tror jag. Oops, höll på att skriva "Kram"… :-) /J

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.