FK, AF och jag under solen.

Jag har varit på ett sådant där tjosan-samtal med Arbetsförmedlingen och Försäkringkassan. Med tanke på att jag redan har en anställning så vet jag fortfarande inte riktig hur Arbetsförmedlingen kommer in. Men de var trevliga i alla fall.

Själv satt jag längst in i en liten kub till rum, på en stol där jag klamrade mig fast för glatta livet medan jag hyperventilerade och svettades och skakade. Ärligt talat så kommer jag inte ihåg alls vad som sades, jag tror att någon skulle skicka ett sammandrag till mig snart. Men jag är lite osäker på om det är så.

Sammanfattningsvis, om jag kommer ihåg och har fattat rätt, så är jag utförsäkrad 1/6 då jag ska knata till Arbetsförmedlingen och skriva in mig. Återigen, jag har en anställning, men men, vem är jag att ifrågasätta regler? Sen ska jag gå och skräpa lite sådär löst och ledigt i sommar, fast jag ska vara i sysselsättning, samtidigt. Hur nu det går till? Under tiden ska jag uppbära försörjningsstöd, alltså socialbidrag. Nå, det gör mig ingenting, jag får ända inte varken mer eller mindre i plånboken eftersom jag efter fogdens avdrag ändå bara har existensminimum. Fogden som jag hamnade hos eftersom jag blev sjukskriven. Win some, lose some.

Sen, i höst, så får jag reda på om jag får de extra 18 månader sjukersättning som jag ansökt om. Fast det är ytterst osäkert. Under tiden ska jag som sagt vara sysselsatt. Inte på den arbetsplats jag har, utan med att klippa hjärtan i tyg eller vad det kan bli för spännande.

Alltså, ärligt. De personerna jag träffade var ytterst professionella, empatiska och fick mig att slappna av lite. Men reglerna. Reglerna är ju uppåt väggarna. Det finns ingen rim eller reson, ingen logik. Bara nuffror och tabeller och en osynlig hand som vilar över allt och som tror man kan mäta sjukdom i pengar och tid. Faen, vartenda människa som varit med om en förkylningsepedemi på jobbet vet att var och en som är sjuk blir frisk på sin egna tid. En del får bara lite snuva, en del får lunginflammation en del blir liggande i veckor medan en del bara nyser så är de klara med den saken. Om man förstår det så borde man väl rimligtvis även förstå att den där principen gäller alla sjukdomar?

Så. Jag lägger mig med en dunkade huvudvärk efter att ha spänt mig så att tänderna nästan skuttat ur munnen. Ja tänder förresten. Nu blir det ju knappast någon operation av dem i höst. Inga pengar, inga tänder liksom.

Suck. Jag blir faktiskt inte ens arg längre. Bara så trött så trött.

Något har gått sönder.

 

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.