Gas panic.

2012-02-10

19:04:04


Som förr.

Mina händer darrar. I munhåla tar min tunga allt för mycket plats. Käkar och läppar som kniper ihop min mun. Jag är rädd för något jag inte kan sätta fingret på. Precis som det var när jag var på botten. Jag längtar efter en öl. Bara en eller två, för att lösa upp alla knutar i mig. Men vi har ingen öl hemma och det är så det ska vara!

Theda bara
Image via Wikipedia

Jag tror jag vet vad det var som utlöste ångesten. Vad det var som fick den att falla ner på mig igen. Jag skrev om min mor, om sorgen över att aldrig få beröm. Kanske vill jag gråta men just nu har jag inga tårar. Bara ångesten. Jävla ångest. Jävla jävla jävla.

Jag trodde jag besegrat den. Att den förlorat och gått iväg. Men den bor fortfarande i mig. Den har bara gömt sig.

Jävla ångest. Dra åt helvete!

Men det hänger på mig. Det är jag som måste göra arbetet. 

Enhanced by Zemanta

2 tankar på “Gas panic.”

  1. Det gör ont att analysera sina känslor & tankar och att det du skrev om väckte så stark ångest är ju inget konstigt alls. Tyvärr försvinner aldrig ångesten, den dör aldrig. Kan bara gömma sig under täcket stundvis, men upp kommer den alltid – förr eller senare, mer eller mindre, hos både frisk och sjuk. För oss redan sköra så kan fallet dock skada för mycket, men jag hoppas ändå att du vann något på att förstå dig själv som du gjorde – att du nu kan resa dig igen och fortsätta i den positiva riktning du var inne på!

    Because you're worth it!

    Ville egentligen bara ge dig en KRAM! <3

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: