För varje tidig morgon finns det en sen kväll.

Tills alla morgnar och kvällar runnit ut, självklart. Hey, jag är ett mycket stabilt geni, så jag förstår mig på det där. Luta dig tillbaka och låt mig köra.

Åker man buss en tidig morgon är livet tillbaka på banan. Eller hur. 

Riskera livet på hala vintervägar, utan fruktan. Samma vägar varje dag. Åka så långt och så länge utan att komma någonstans. Så fånigt. Samma liv idag som igår. Utan slut finns det ingen början. 

Du ser, sådant svammel har bara ett stabilt, väldigt, liksom, smart, geni råd att skriva ska utan att skämmas över att det är klyschor. 

Du förstår va? Det är så vi stabila genier tänker. Inte så ofta, men väldigt hårt och snabbt. Svåra frågor som vi löser redan före de uppstått. Inte så illa gjort på en morgon på en buss inbäddad i mörker och kyla.

I en värld som bryts itu, trasas sönder,  låtsas generna veta allt det ingen annan gör. De kan spendera livet i sängen, framför tre skärmar med en hamburgare i handen, förtrollade av de levande färgerna på tv och de lockande röster som matar dem med egots alla gifter. De kan upprepa samma meningar och fraser tills de faller ner på sina knän och gråter. NO COLLUSION.

Jag är fri, jag har sonat, tro mig, tro mig.

Genier kan göra vad de vill. För att de kan, ingen annan anledning. Männen som kröner varandra gör som de vill medan människorna runt dem leker papegojor och tjattra så högt de kan. För att gömma det uppenbara. Kejsaren är inte bara naken, han är ihålig, tom som vakuum. 

När bussen närmar sig stationen stänger jag av MSNBC och CNN, Washington post. Glömmer nyheterna för ett tag. Ett stabilt geni som mig får annat att göra. Passa in nästa buss mot nästa station. Se upptagen och viktig ut.

För, jag har räknat ut att det som syns är det som räknas. 

Ett stabilt geni i arbete. 

Belive me.

Träffar: 1