Jag är fortfarande kvar.

Det som sägs är sällan det som hörs. Kanske borde jag kamma mig, ställa in mig i leden. Kanske kunde mitt liv vara lättare då. Nu när vi går i hösten, när värmen försvinner automatiskt. Det går inte att hata hösten, för den berörs inte av sådana känslor. Den lever kvar, ger vika för vintern. Du kan skrika dig hes, ändå går året sin väg. Sommaren, den lätta, ljusa, förtvinar och försvinner in i mörker och kyla och våta kläder. Tvätten torkar aldrig i november. Månaden från helvetet. Tvätten torkar aldrig, men den är ren.

Nu staplar jag ord, retas med dig. Du förstår inte och vill inte veta hur jag luktar. Det är så det måste vara just nu. När kriget bara börjat. Jag ställer mig i skyttegravarna och skitar ner kläderna. Visst vore det lättare att tiga. Men det är väl så att man kanske ibland måste göra sig liten för att bli stor. Kriget handlar om människornas tankar. Något annat vore dumt att säga. Man vinner inga slagsmål genom att vara biskådare. De som tiger talar högt. De säger att de andra har rätt. Andra säger kloka saker, de slåss på rätt sätt. Mitt sätt att slåss på är lika smutsigt som de jag slåss mot. Det är smutsigt och elakt och fult. Det finns inga regler, de som håller på reglerna har redan förlorat.


Hits: 0

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: