Jag står här, helt utan sköld.

En gång, för inte så länge sedan, var det någon som i kommentarsfältet hos Den helande skrev att hon skulle akta sig för att beblanda sig med mig. Hon skulle lägga benen på ryggen så fort som möjligt. Jag var enligt den personen lika narcissistisk som Ranelid och Bir*o. 

Nå, när det gäller Bir*o blir jag bara förbannad över eftersom jag avskyr den karln och allt han står för. Dessutom skriver han så jävla illa att jag får ta till skäms-kudden om jag råkar ut för att av ren olyckshändelse läsa något av honom.Men Ranelid kan jag tycka är en aning roande när han rör sig lite parallellt med oss andra i sin egna värld. Dessutom beundrar jag hans språk, det där Ranelidska han säger sig ha.

Nå, är jag sådär egenkär? Jag hoppas inte det. Men jag vet inte, det är svårt att bedöma sig själv utifrån. Kanske är det så och då får jag verkligen jobba med det där, för sådan vill jag då rakt inte vara. Nu vet jag ju inte hur den där anonyma personen känner till mig, från bloggvärlden eller från den där som består av saker man kan ta på.


Är det från bloggen så kan jag väl ta det. För det är ju bara en liten del av mig som rör sig här i min lilla WoBWorld. Det är den kverulanta, sårade, panikslagna, ledsna, deprimerade och ja, självcentrerade personen som är en del av mig. Men sen finns det självfallet tusen andra sidor i mig, hos mig. Alla människor är ju väldigt komplexa. Så även jag.


 

Men jag har som sagt funderat på den där kommentaren länge. Vad är det som driver en människa att helt anonymt sabla ner en annan människa på det sättet? Det är en ny värld kan jag tycka, en som lever sitt eget liv på nätet, där man kan maskera sig och fara ut med sina åsikter helt utan att ta ansvar för dem.


Det är en anledning till att jag är helt öppen med vem jag är. För jag vill inte vara sådan. Jag vill ta ansvar för det jag säger och gör. Den delen har jag aldrig tvekat om även om jag ljugit mig fram i alla andra sammanhang. Jag är Jonas, en del av mig ser ni här, och Jonas gömmer sig inte. Kosta vad det kosta vill.


 

För det kostar. Jag lovar.Ibland vågar jag knappt åka till stan för att jag drabbas av paranoia över att någon som läst det jag skriver och känner igen mig, ger mig en smäll på käften helt utan att jag vet varför och sedan drar. Inte för att så många läser den här bloggen, men det räcker ju med en dåre som far ut liksom.

Jag har däremot slutat med att skriva om politik här. Det sköter jag på twitter. Här har jag annat att säga, men jag tror ingen tvekar om hur jag ställer mig i politikens vågskålar.

Det var bara lite tankar som kom till mig medan jag letade efter en borr till ett köksprojekt. Man gör väl så, tänker mest hela tiden och vips kommer tankar som inte har något alls med saken att göra.

Så, nu har jag fått det där ur mig. Till personen som skrev det där kan jag bara säga Pilutta dig, hon drog inte.

Annonser

Bror. J. Carlzon

Märklig, egensinnig, envis, argsint, passionerad, lat, försjunken, skrivkunnig, ordälskare, musikälskare, kärleksälskare. Bland annat. Skriver om kärlek, bipoläritet, politik, religion, katter och hundar.

Du gillar kanske också...

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: