Mellan mina ögonbryn.

Vissa stunder i livet kan man slappna av och bara njuta av att leva. Idag har jag sådan stunder hela tiden. Viskan ligger stilla och blank som ett silverfat. Mina djur är lite morgontrötta medan jag är pigg och glad. Jag vet, det blir en rad med klyschor, men det är ju just precis så här det är. Jag skrev i alla fall inte att vattnet ligger spegelblankt.

Inget står på schemat. Bara livet och det har jag satt som upptagen heldag. Sedan lägger jag undan kalendern och låter den vara ifred i min väska. Inget händer och det är så jag vill leva mitt liv. I lugn och ro. Min stresstolerans ligger strax under jorden. Det räcker med en lite uppgift under veckan för att sömnen ska gå åt helvete. Hjärtat rusar flera dagar före och svetten bryter fram bara jag tänker på det där mötet, den där resan eller tanken på hur jag kommer må när jag sitter i ett rum med en person och vi ska diskutera viktiga saker. No stress please. Please Please Me.

Det fanns en tid när jag hade tusen bollar i luften. Nu har jag inte ens en enda liten badboll under kontroll. Jag lovar vänner, ni som rusar utan att riktigt ha kläm på varför ni aldrig släpper taget om livet en stund, jag lovar er att ni kan komma djupt ångra att ni inte satte er ner ibland. För det gör jag, ångrar mig grovt.

Så, här sitter jag. I lugn och ro. Musik och cigg och kaffe och sömndrucken jycke och en katt som ligger på diskmaskinen av alla ställen. 

Nu ska vi låta er vara ifred ett tag. 

Listen, do You want to know a secret?

Enhanced by Zemanta

Hits: 0