Min höft, Treo och skruvmejslar.

Låt mig börja med dagens gnäll. Eller, kanske blir det bara dagens första gnäll. Men fy faen vad ont jag har i höften. Igår skulle jag skruva isär balkongbordet, det är dags att ställa under det för vintern. Bäst som jag stod där och skruvade för glatta livet smällde det till i höften. En skärande smärta som under natten växt i kraft tills jag gav upp alla försök att sova och gick (haltade) upp ur sängen, stapplade in i köket och tog min medicin plus en Treo. Nu är ju även Treo en medicin, men jag menade alltså mina vanliga plus den där brusande saken.

Så, nu sitter jag här. Full av energi, det är sådana dagar nu, men kan knappt gå ut till köket igen. Åldern börjar visa sig från sin sämsta sida. Inte för att jag är gammal, inte på något sätt, men det som skulle vara en liten pyttesmärta när man är 20 är vid 42 en smärta som tar över hela kroppen, tar den som gisslan. Stackars den här lilla snickarpojken.

Så. Nu har jag gnällt lite. Så det känns lite bättre nu, som alltid när jag fått gnälla av mig. Dags att ta tag i dagen.

Hits: 0