Morgonens arytmier.

Hjärtat slår dubbelslag och det är inte av lycka. SVES heter det, lärde jag mig en gång för tusen år sedan när jag läste till sjuksköterska. Det är av för lite sömn och för mycket kaffe, för heta känslor, för mycket längtan. Det är på grund av den där tomma känslan av att vara ensam när jag vaknar. Jag saknar och mitt hjärta hoppar i bröstet på mig så att luften går ur mig. 

Jag är inte bra på att sakna. Det är inte min grej. Inte alls. Jag önskar att jag kunde fixa det där, vara lugn och snäll och tålamodig. Men det ligger inte för mig liksom. Det blir bara dålig sömn och SVES av det hela.

I tidningarna kan jag läsa om Juholts enorma dumhet och arrogans. Jag suckar och inser att vänstern inte har en chans i nästa val. Jag och många med mig kommer sitta i samma jävla rävsax som vi gör just nu.

Fast jag sitter nog lite mindre än många andra. Jag har ju så tunga diagnoser som det heter. FK funderar på om jag kanske kan jobba halvtid, möjligen. Jag vet inte, inte än. Dessutom, de funderar bara.

Inga beslut är tagna och jag får leva dag från dag på allmosor och det känns fan inte bra. Inte alls. Tacksamhet och skuldkänslor går sida vid sida inuti mig.

Vi pratar genom Facebook och sms. Hon vill så gärna att jag ringer någon gång om dagen men jag kan fan inte riktig reda ut det där med telefoner. Det kryper i hela mig, ångesten ligger tre sekunder framför mig om jag talar i mobilen.

Det är minnen från när jag jobbade och mådde allt sämre, blev allt mer stressad över att telefonen ringde. För det gjorde den, om och om och om igen varje dag. Varje samtal ökade på stressen inom mig och jag kan bli lika stressad över att ringa eller av att det ringer. 

Men jag måste lära mig det där. För vår skull. Jag vill att hon inte ska sakna något i vårat förhållande.

Det är dags för lite mer kaffe, gå ut med hunden. Hon som växlar mellan att vara totalt tokig och att vara låg och bara ligga och sova. Hormonerna dansar i henne och blodet droppas. Hon går omkring i sitt tikskydd, en liten trosa som ska hindra att hon blodar ner. Jag älskar den jycken. Ville bara säga det så att ala vet.

 

Äldsta sonen, Dipp och en riktig bra stund i livet.

Enhanced by Zemanta

Hits: 0

2 tankar på “Morgonens arytmier.”

  1. Allt det där kommer med tiden. Hoppas du bara förstår att det inte handlar om att jag inte vill prata med dig eller vara nära sig. Bara en jävla noja jag har som jag bråkar med varje dag. :-( Men vi möts på halva vägen :-)

  2. Jag vet vad du tycker om telefoner och du anpassar dig redan. du ringer ibland. Jag måste möta dig halvvägs!

    Möta mina demoner och spöktankar om svek och otrohet.

    Jag måste dämpa mitt kontrollbehov. Min rädsla för förlust.

    Lära mig att våga lita på dig till 100 %

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.