När morgon blivit eftermiddag.

Ibland har man inget annat val än att sova vidare. Slumra, fortsätta den där drömmen man vaknade till, av. Ligga djupt inbäddad under täcken och frid. Lyssna till hundens jämna andetag och kattens spinnande. Vara precis så lycklig som man alltid skulle vilja vara.

Jag lät tiden gå utan mig. Världen där ute var fylld av fallande regn och våta gator, men i mina drömmar var det torrt och varmt och sommarkväll. Jag kommer inte längre ihåg vad jag drömde, det gör man ju sällan några timmar efter uppstigandet, men jag vet att jag drömde fridsamt. Som att titta på en film där man själv är huvudpersonen i.

Nu sitter jag med en espresso, efter att ha varit ute med jycken. Hon sover bredvid mig. Det rycker lite i hennes tassar så det är väl hennes tur att drömma nu. Jag unnar henne det, jag känner mig storsint. God och snäll och storsint. Som man borde vara men sällan är.

I källaren torkar tvätten, mattan som jag tvättat hänger, snart torr, på ett streck och doftar av sköljmedel. Jag ska dammsuga golvet innan jag lägger dit mattan igen. En matta där man återigen ser allt det vita. En matta som inte har några spår av våt hund eller mina svarta strumpor. Mattan är som mattor borde vara.

Annars har jag inga planer. Jag har börjat leva mitt liv efter små, små, mönster och strategier och rutiner. Onsdag är dagen jag sätter mig och gör allt det där tråkiga som man måste göra för att leva mitt i världen. Jag ringer samtal, fyller i papper, betalar räkningar.

Lördagen är dagen jag sover ut på. Jag kan göra det, kosta på mig det, eftersom det inte är så eländigt att inte kunna sova på lördagskvällen. Det går an. Söndagen gör jag lite vad som faller mig in. Gör mig redo för måndagens alla måsten. Måndagen och tisdagen och torsdagen går av sig själva och fredagen är ju som alla andras fredagar fylld med njutning.

Jag vet inte hur länge jag haft de där rutinerna. De bara fanns där en dag. Ungefär samtidigt jag började lägga mig vid 21.00 på kvällarna. Ungefär samtidigt jag började lyssna på radio innan jag somnar, medan jag somnar.

Så idag ska jag göra lite av allt, blanda veckans alla dagar. Vänta på den stora ruchen som börjar 1/6. Stålsätta mig inför vad som komma skall. Fundera, tänka över, vad jag verkligen vill göra med mitt liv. Vad jag inte vill vet jag redan. Det visste jag redan den där novemberdagen 2004 när hela min värld rasade, alla masker föll och jag ramlade ner i det där djupa hålet jag sedan dess försökt kravla mig ur.

Men vad ska jag då göra om jag inte ska göra det jag gjorde?

Vart ska jag egentligen? Hit eller dit?

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.