När smsen blir skinande.

Min mobil skiner. Dess själ är full med gnistrande sms och det sprider sig till hela telefonen och värmen når min kind och mina fingrar. Sms och långa samtal. Prat om inget och prat om allt. Pladder och allvarligheter. Lika, så lika, men ändå så olika. Så märkligt.

Under tiden rullar livet på. Lite lättare för varje dag. Även fast det är komplicerat och fullt med gropar att falla på eller fällor att fastna i. Men jag är van vid det här laget. Lite för van tror jag. Det blir för lätt att leva med det svåra.

Igår var en vän här. En äkta vän, en sådan som inte vänder ryggen till. En vän som för 7 år sedan, då när han och en annan av mina vänner tog mig under varsin arm och ledsagade mig till psyk där jag blev inlagd, torkade ut, sov och sov och sov. Jag sov i kapp det jag så länge förlorat.

Det var då han sade ungefär “jag finns här, du får kontakta mig när du orkar.” Det var först nu jag orkade. Släppa in någon i min lilla bubbla. Prata och prata igen om livet och alla svårigheter man måste kryssa emellan för att ha ett någorlunda gott liv.

Idag är jag rusig av nya känslor. Jag har vänner, äkta vänner, jag börjar torka upp igen, av min själv, på egen hand med egen känsla av att det räcker nu. Jag har den där varma känslan som får hjärtat att rusa utan att det är obehagligt.

Nu ska jag röka, dricka en expresso och smsa igen.

Min mobil kräver det av mig.

Några av mina äkta vänner. Visserligen är jag far och de mina barn vilket kräver lite andra förhållningssätt. Men faktum kvarstår, de är mina vänner. Jycken är så klart en strålande vän.

 

Hits: 0

1 tanke på “När smsen blir skinande.”

  1. Härlig känsla du beskriver! Lite kul detta, för jag känner igen känslan ;-)

    och vännen du beskriver – det låter som en sån som alla skulle ha!

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: