“Part of me suspects that I’m a loser and the other part of me thinks I’m God Almighty.” John Lennon.

Vaken, in på andra dygnet nu.


2014-10-14

06:10:53


Det spritter i hela kroppen och det råder ingen tvekan om att jag är hypoman. Tankarna rusar runt så att jag tillslut inte ens själv hör dem. Magen har lagt av, de är sur som citron. Jag har ont i musklerna som spänner sig gång på gång. Ciggen är snart slut. Jag ska försöka en gång till med att ta mina sömntabletter så jag kanske får sova några timmar, annars ger jag upp och börjar dagen precis som du går med vid den här tiden på dygnet.

I sådana här tillfällen kommer jag ihåg varför jag började dricka. För att få sova. För att slippa höra alla tankar och idéer som pockar på. För att fly ångesten. Så det är nu det är som farligast. Men jag tog min Antabus i går så jag behöver inte vakta på mig själv hela tiden. Jag kan slappna av, för den där lösningen som verkar så lockande är inte möjlig.

Tack läkemedelsindustrin för det.

Hur har du gjort för att hitta din lösning på att hantera ångest eller depression? Eller söker du fortfarande? Det finns en lösning, för var och en av oss, men varje människa har sin egen.

Ge i så fall inte upp. Den kan bli bättre, det är jag ett levande bevis på.

Det finns andra sätta att leva sitt liv på. Det finns andra lösningar. Jag brukar försöka tänka på sådant som gör mig lycklig. Små som stora saker. Människor eller musik eller film. Böcker, vackert väder, hoppet om att ännu en gång få se en soluppgång, dagens första kopp kaffe, minnet av för länge sedan döda människor. Kärleken till barnen, min mor, hunden och katten och den överväldigande dånande kärleken till min hustru.

Tappa aldrig taget tänker jag då. Tappa inte taget för då förlorar du allt du har, allt du byggt upp och allt du någonsin i ens den enda lilla minsta sekund kämpat för.

Jag hankar mig fram. Ibland kör jag i diket, jag erkänner det. Jag kan inte sitta och ljuga och påstå att jag lever som en godtemplare. Men jag kan säga att jag satt upp en rad hinder för mig själv att falla för långt. Nya vägar, andra sätt. Antabus och något att göra när letargi och frustration kommer hem.

Man bara göra sitt allra bästa och det gör jag varje dag, jag lovar, även om det allra bästa kanske inte alltid räcker hela vägen fram.

Jag kan bara göra det allra bästa jag kan. Bättre kan jag inte.

 

Hits: 0