Släck stjärnorna är du snäll älskling, de lyser så jag inte kan sova.

Ok. För att förvarna er som är trötta på att jag gnäller om pengar: jag kommer gnälla om pengar.

Ok, jag erkänner. Jag har köpt två st pizzor, en igår och en idag. Det var för mycket. Jag borde inte gjort det, jag inser att det är så. Men ska månaden gå utan att vi aldrig kan få se fram mot något?

Henrietta (Maria heter så nu) ligger på psyk, jag ligger på gränsen till ett sammanbrott. Det är för mycket nu. Det brakar ihop, hela vår värld håller på att braka ihop av skulder, kreditbrev och räkningar. Vi lever inte på god hand, vi lever inte i överflöd.

An Abandoned Ship 2592  1944

 

Ingen kan påstå att vi, bara för att Alliansen sade att sådana som oss skulle rycka upp oss om man bara kunde klämma till oss tillräckligt, blev friska. Skulle jag kunna skulle jag jobba. Jag lovar. Det hade varit underbart att kunna köpa just en pizza utan att skämmas som en hund efteråt.

Jag tyckte synd om mig själv, saknade henne så det brann i min själv. Jag var hungrig och tog den enkla vägen. För de pengarna kunde vi köpt grönsaker och kaffe. Jag vet, du behöver inte säga det en gång till.

Fattiga. Men inte på kärlek. Men jag är livrädd för att hon ska dra, tycka att det räcker nu. Lämna mig ensam eftersom jag inte kunnat försörja oss. Hon kan inte jobba, hon är så långt ifrån att kunna börja arbeta, hur mycket hon än vill. Hon vet det, jag vet det. Vårdpersonalen vet det. Men vi får inte ens en spänn från soc eftersom jag har en inkomst och då får vi nöja oss med det.

Det räcker inte. Det är för lite och vi drunknar lite varje månad. Det är precis så att vi har näsorna över vattnet men ändå får vi kallsup på kallsup.

Jag ville ge henne ett rikt liv. Ville kunna resa med henne, se Prag och Wien och Paris och London och allt det vi pratar om. Men jag kan inte ens ge henne ett busskort den här månaden. Vi får dela på mitt. Åka var och en och försöka passa ihop våra besök till vården.

Nä, livet stinker och just nu vet jag precis vad jag ska göra. Lägga mig för att titta på en film, fly och sedan gå och lägga mig, sova bort några timmar. I morgon börjar ångesten igen.


Men i natt ska jag sova lugnt.


 

Hits: 0

2 tankar på “Släck stjärnorna är du snäll älskling, de lyser så jag inte kan sova.”

  1. Vi hör ihop, vi lever tillsammans. Vi är som en organism som genom två delar blir till en hel.

  2. Jag lämnar dig aldrig!! Vi har inga pengar men vi är rika på kärlek och det är en ny känsla för mig som jag aldrig vill släppa. Det är du och jag, vi hör ihop, annars är det en pusselbit som fattas, i ett viktigt pussel.
    Utan det biten så rasar världen. Det är du och jag. Alltid

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.