Snett faller ljuset.

2012-05-14

23:26:02


Ingen vet vad jag tänker.

Inte ens jag själv längre. Det bara snurrar runt, helt utan logik eller mönster. Tankarna blir som färger som rumlar runt så att de till slut bara bildar en grå massa. Det som skulle kunna vara en vacker regnbåge blir till ett isande julaftonsregn.

Visst finns det något i bilden du retar dig på?

Släpper jag ner axlarna om så bara för en sekund så svindlar det framför mina inre ögon. Jag försöker desperat hålla fast en snurrande propeller som drivs av dieselmotorer och ångest.

Det tjänar ingenting. Vad skulle det tjäna till? Gå upp, äta, ta medicin, läsa, röka, dricka oändliga mängder muggar med kaffe, försöka vila hjärnan innan den exploderar. Kanske ska livet vara såhär?

Inte vet jag. Kanske är det jag som tänker fel, som förväntar mig fel resultat av inkomster och utgifter. En summa som aldrig kommer stämma överrens med vad jag trodde var verkligheten.

Därför spjärnar jag emot. Tar inte mina mediciner på morgonen, som för att utmana livet. Men jag måste alltid ge mig någon gång framåt eftermiddagen när hunden börjar bränna som om den vore indränkt med brinnande bensin.

Nu ger jag mig. Går ut i köket, öppnar skåpet där vi har alla dessa piller, tar de jag skulle tagit i morse, tar de jag ska ta i kväll, sätter mig och gör ingenting och väntar på att bli trött så att jag får sova lite. På natten kan man göra det med gott samvete. Som jag längtar efter natten. Mörker och tystnad. Fast inte för mörkt, inte för tyst. Bara sådär så att jag får tro att jag är ifred men ändå veta att världen finns och lever där utanför mina ögonlock och drömmar.

I morgon, i morgon är det dags för att leva igen.

Hits: 0

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.