Som att spränga alla vallar.

Det synes mig märkligt. Ofantligt märkligt. Att livet kan svänga så, även fast det egentligen inte hänt något. Ena stunden så ligger jag på golvet i gästrummet och önskar att livet ska vara över medan jag andra stunden vaknar sprudlande av liv och energi. Återigen, inget har egentligen hänt, inget yttre. Det enda som möjligen skett är att kemin och elektriciteten har förändrats. Hur det sker har jag ingen som helst aning om. Men jag är tacksam.

Igår var vi i staden för att bara mingla lite på veckans sommartorsdag. Allt som är gratis lockar man ur huse i Borås. (Där skulle jag lagt till en smiley kanske, men jag vägrar använda sådana här på bloggen.) I vilket fulla fall, det var den trivsamma artisten Brolle som trallade på torget och jag kan väl erkänna att jag var nöjd med att titta på det där i några minuter och sedan vandra vidare. Att gå där på torget och omgivande gator en torsdagkväll på sommaren i vår stad är något som kan fylla mig med fasa. Det är för mycket folk och rörelse för att ta in. För mig. Nykter. Eller så är det bara gemytligt att gå där och jämföra sina kläder mot alla andra som travar omkring.

Honey, I’m Hoooome!

Igår var en bra kvällt. Vi gck där i det varma sommarregn som vätte våra axlar, gick bort till en restaurang där Den Helande Maria åt mat och jag valde att lägga våra ynkliga pengar på en öl. Det fick bli vårt månadsnöje det där. Sen återgår vi till samma ekonomiska ynkedom som vi blivit vana vid och lever under. Återigen, tur vi har en omvärld i form av kända och okända vänner och våra anhöriga. Annars hade vi väl fått äta hundens käk. Hon har ju i alla fall en hel tunna med torrfoder.

Förövrigt tänkte jag att jag ska skriva ett inlägg som förklarar varför jag har hamnat i armod. Det är en sorglig historia men jag är trött på att folk anser att det är jag själv som bär hela ansvaret för fattigdomen och skulderna. Det får bli ett projekt för jag känner att det hela kräver ett visst mått av självdisciplin för att jag ska kunna skriva om det utan att ägna 98 procent av texten med att svära. Som de flesta kanske räknat ut, disciplin är inte min starka gren.

Dessutom har jag samlat på mig ett antal ämnen att avhandla här i bloggen, de ligger som korta stolpar i datorn än så länge. Men räkna med en gnutta bloggbombning. Huka er gubbar och kärringar, för nu laddar han om.

Hits: 0

2 tankar på “Som att spränga alla vallar.”

Kommentera gärna, men håll det snyggt och prydligt. Skit åker ner i soptunnan med en gång.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: