Gamla ruckel i mitt hjärta.

Plektrum.

No One Knows Lyrics

by Queens of The Stone Age

We get some rules to follow
That and this, these and those
No one knows
We get these pills to swallow
How they stick in your throat
Tastes like gold
Oh, what you do to me
No one knows

And I realize you’re mine
Indeed a fool of mine
And I realize you’re mine
Indeed a fool of mine
Ahh

I journey through the desert
Of the mind with no hope
I found low
I drift along the ocean
Dead lifeboats in the sun
And come undone
Pleasently caving in
I come undone

And I realize that you’re mine
Indeed a fool of mine
And I realize that you’re mine
Indeed a fool and mine
Ahhh

Heaven smiles above me
What a gift can be love
But no one knows
A gift that you give to me
No one knows.

Hits: 0

I stay away.

Jag orkar fan inte längre.

Försöker hålla ihop, vara den starke. Men det blir bara en enda tystnad inuti mig. Inga ord som staplar sig, som det brukar vara.

Eller, nu ljuger jag. Orden ramlar runt, jag vet inte i vilken ordning jag ska placera dem. Jag kan inte sova. Inte vila hjärnan. Kroppen är stilla, så stilla att den nästan är död. Jag vågar inte röra mig, ligger på soffan och är livrädd för att resa mig, för att starta motorn.

Det känns som att jag inte kan tro på något. Ingenting. Försöker intala mig själv att det är ok att känna så. Livet är en enda resa helt utan tro eller hopp. Det slutar på samma sätt för oss alla, med ett nesligt nederlag.

Djupet, hålet, stupet är så otäckt att se, så jag blundar, låtsas att jag står på fast mark. Men mina fötter sjunker, ner i ett träsk av oro och rädsla och tankar och känslor som jag inte vill kännas vid. Varför har jag en känsla av att jag håller på att förlora allt?

En grav väntar på mig. Undrar vart den ligger. Har jag gått över den? Det kommer jag aldrig få veta. Konstigt egentligen att man inte har en aning om vart man ska spendera evigheten. Så orättvist.

Stilla. Inga ord. Låtsas att jag är lugn och vet vad som ska göras. Om det bara vore sant. Men jag har ingen jävla aning om vad jag ska göra eller hur jag ska uppträda eller hur jag ska gå. Vart.

Märkligt nog så har jag ingen som helst längtan efter min kära alkohol. Kanske jag kan hitta något annat som dövar. Det är ingen idé att leta, sådant brukar komma utan att man förstår det. Så jag väntar. Ivrigt. Ge mig något som stillar tankar och känslor. Något som bäddar in mig i bomull.

Allt är löst och osäkert. Jag litar inte längre på något. Allt jag trodde var säkert flyter omkring och jag kan inte få tag i det. Bara titta på och hoppas att jag kan hitta hopp igen.

Därför tiger jag. Blir tyst. Låtsas vara borta. Väggarna är fulla av hål och golvet repigt. Det går inte att fly härifrån. Hemmet är som ett fängelse men jag vågar inte ens sova. Sömnbristen håller på att ta död på mig. Händerna är svettiga, alla nerver går på övervarv.

Om jag bara kunde säga allt jag tänker, men kanske gör jag sönder något totalt då.

Eller så är det redan ohjälpligt trasigt. Jag vet inte. För … jag vet precis ingenting längre. Litar inte ens på att solen ska stiga upp på himlen på morgonen. Vet inte ens om det finns någon sol.

Den kanske har dött.

IMG_1707 Bitar av mitt liv, det ni alla se alla ser 029

Hits: 0

Vem är jag egentligen? Jag fick bara halva manualen.

Jag står oftast naken.

45 år. Sjuksköterska. Totalt söndertrasad sedan 2004 livet 191efter många års kamp för att hålla ihop. Alkoholist. Bipolär. ADHD. Hund och två katter. En underbar hustru. Tre vuxna barn. Har författardrömmar. Morgontrött, eller är vaken i flera dygn. 

Jag kanske kan ge dig en ledtråd till varför en sådan som mig inte är farlig. Jag kanske kan förklara hur det är att vara psykiskt sjuk. Du kanske känner igen dig och får ytterligare ett bevis på att du inte är ensam. Har du frågar, fråga, vill du be mig dra åt helvete, gör det, jag bryr mig inte speciellt. 

Kort och gott. Välkommen till WoBWorld.

Akt

iviteter:Så lite som möjligt. Skriva, skriva, skrivaIntressen:Konst, litteratur, kvinnor, vin, musik och allt som får dig att känna dig som en kung och får dig att bete dig som hans narr.

Datorer, historia, läsa böcker, titta på film, blogga, skriva poesi och noveller även ett antal romaner som ligger och bubblar. ELFSBORG ELFSBORG ELFSBORG

Kärlekens spel

Favoritmusik:MorrisseyRobbie Williams, Elvis, Sinatra, Lennon, Kent, Depeche mode, Ac/dc, MetallicaStefan Sundström, Sugabebes, Povel Ramel,Korn, Eminem, Snoop dog, Vivaldi, Beethoven, Motzart, Kraftwerk,Rolling stones fram till 1974 och allt som låter utom dansbandsmusik som är djävulens musik.

Favoritprogram på TV:Mythbusters, två och en halv män, Morden i Midsomer, dokumentärer,nyheterna, musikbyrån, Vita huset, Numbers, Jordan rättsläkare, Allå allå, Family guy.

Favoritfilmer:Bourne-serien, Den långa milen, Nyckeln till frihet, gamla svartvita Hollywoodproduktioner av klass, Allt med James Stewart, det mesta med Tom Hanks och Nicolas Cage, Sagan om ringen triologin,komedier.

Favoritböcker:Tre män i en båt, allt av Woodehouse, Bukowski, deckare. Biografier,historia. Knepiga saker som jag inte själv förstår men som jag kittlas av.

Favoritcitat:”Våga vara rädd”. J. Berg
”De enkla svaren får de enkla människorna ta hand om” B. Carlzon

”I’m not going to change the way I look or the way I feel to conform to anything. I’ve always been a freak. So I’ve been a freak all my life and I haveto live with that, you know. I’m one of those people.” J. Lennon

Om mig: Glad skit som går hemma eftersom jag gått in i den där väggen som alla pratar om. Kan ingen jäkel flytta väggfan? Utbildad sjuksköterska och trebarnsfader. Mer pratglad än jag kanske borde vara. Men jag är tyst när jag dyker under vatten. Endast då.

Sjuk sjuksköterska, mörkhårig, ljushårig, gråhårig, 40+, skör som pergament stark som stål, flamsig, allvarlig, pretentiös, care free, pengalös hagalning, klok, korkad, bipolär, konstnärlig, vet väldigt lite om väldigt lite, hund och kattägare, skrivande, läsande, bloggande, tv-tittande, kort, tjock, polisongförsedd, klockfreak, skoälskare, Älskar och är älskad av min hustru Den Helande Henrietta, långsam, rör mig med blixtens hastighet, en enda rörig motsättning, sammansatt.

Tusen andra ting, såsom människor plägar vara.

Hits: 0

GÖr något gott på bara tre minuter.

Mad i think.DU kan göra en stor insats i en oerhört viktig fråga på ett oerhört lätt sätt.


 

Skriv under för bättre psykiatrisk vård i Skåne https://www.facebook.com/events/433995436793471/

Posted by Bror Carlzon on den 3 oktober 2015

http://www.skrivunder.com/upproppsykiatrin

psykiatrins stigma

Hits: 0

En Kalle Anka-pocket är aldrig fel. Någonsin.

Jag står rak nu. Har inget att skämmas över förutom det jag redan gjort.

Men jag kan inte ändra på det som varit, bara försöka lära mig av det och göra erfarenheterna till något positivt.

Men det är tur jag har min älskade hustru, Den Helande Maria.

Häromdagen kom hon med små presenter till mig. Sådana som passar mig perfekt. Hon är verkligen speciell den damen.

12037856_10153593777195890_113520935_o

Hits: 0

So there You are. What took You so long?

Jag lever.

Jag lovar. Det är inte det att jag tagit en paus med skrivandet. Det lilla kluddret i anteckningsböckerna pågår ständigt och det som jag skriver ner där vet jag kommer bli bloggämnen. Jag tänker mycket. Resonerar med mig själv men även mycket med Den Helande Maria som har en barnatro med sig i livet och vi väver mattor av politik, musik, filmer, böcker, bloggar, hunden, katten, städa lägenhteten, religion, pengar och vad vi egentligen vill ha ut av livet.

Sen gömmer jag mig rätt ofta. Låser in mig i nått rum. Eller tar promenader med hunden och bara strosar. Men vi har alla tre, Dipp, jag och Den Helande Maria kan få lite ro. Men den är vår och ingen annan.

WobWorld 016 - Kopia

Sen, min hälsa, min fysiska hälsa, protesterar allt mer för varje dag. Problem med att kasta urin, svå¨righeter att köra hela matchen i andra änden. Gas i magen, hjärtklappning, ständig hunger och då på socker.

Pengar. Säger bara pengar. Nästa månad är jag utskriven igen. Rakt ner i stupet. Men, det borde vara sista gågen. Sen ger de upp mig om jag fattat allt rätt. Eller, ger upp, det var fel ord, de inser vad jag redan visste, mina diagnoser är kroniska och jag kommer aldrig mer kunna jobba mer. Inte på det riktiga sättet.

Jag berättade ju tidigare om katetern och allt så det hoppar vi över., Det är ok än så länge.

Min äldsta son har börjat skapa lite små trudelutter på gitarr tillsammans. Det är det roligaste jag gjort sen Kalle Shewens dag.

Nu är jag trött. Den Helande Maria är på psyk som vanligt. En stund för både hon och mig att pusta ut. Det borde inte fungera så, men när hon är inlagd kan jag slappna av lite. Hon har tillsyns och larm och en trygg lugn atmosfär. Medan jag kan slappna av, slipper gå och oroa sig.

Men sedan efter tre dagar får det fara nog för mig :-) Då har jag varit ensam länge nog.

Tja. Att summera vad som hänt är rätt onödigt faktiskt. SÅ, vi börjar om med allt i början. Fresh start.

Eders otrogne? bloggare Sir. Winston O’Boogie.

Hits: 0