En förstörd man som förstört.

Ett kass föräldraskap. Ju mer jag klurar på det där undret att jag har tre barn så finner jag allt mer att jag verkligen, på riktigt och på allvar, varit en totalt kass fader. Lättirriterad, obegriplig, oberäknelig, farlig, arg, översvallande, helt enkelt för mycket för vilket barn som helst att hantera. De har varit ensamma …

Fortsätt läsaEn förstörd man som förstört.

En astronaut som landat.

Priset man får betala när man varit en dålig förälder är dyrt. Jag har varit frånvarande. Inne i min egen bubbla. Älskat mina barn, men de hamnade ändå utanför min värld. Orolig som en luffare, okänslig som en sten. Det blir ju så när man flyr från världen och likt en astronaut svävar i rymden. …

Fortsätt läsaEn astronaut som landat.

Att vara motsträvig inför allt, i allt.

Jag slutat hata. Tror jag i alla fall. Jag har ägnat 40 år av mitt liv med att nära ett hat mot så många. Min far, mina skolkamrater, mig själv, regn och mörker. Nu har jag funnit ro i mångt och mycket. Vissa saker har hänt bara för att jag råkade vara på fel plats …

Fortsätt läsaAtt vara motsträvig inför allt, i allt.

After all I’m still crazy.

Snö utanför fönstren, Viskan har nästan, men bara nästan, fryst och allt annat går lite trögt, som kylarvatten som är nära att tappa sin funktion. Kyla omsveper mig men det är ok. Jag lider inte. Istället tänder jag adventsljusstakarna och låter dem lysa dygnet runt. Varma kläder och mössa blir vapen mot vintern när vi …

Fortsätt läsaAfter all I’m still crazy.