Jag kommer aldrig ge upp orden. Aldrig.

Världen är full av ord, få behärskar dem. Jag har en dröm om ord och om att en dag få vara en av de där allt för få som håller språket i sina händer. De som skapar känslor och tankar bara genom att berätta en historia. Vare sig den är sann eller helt tagen ur …

Fortsätt läsaJag kommer aldrig ge upp orden. Aldrig.

Idoler, avund och en obegriplig omvärld.

Jag är 44 år men har fortfarande idoler. Jag vet inte vad det kan vara tecken på. Mental omognad kanske. Men så känner jag mig allt mer omogen ju fler år jag samlar på mig. Jag känner att jag vet och förstår världen mindre och mindre för varje dag. Inget är längre tvärsäkert. Inget är …

Fortsätt läsaIdoler, avund och en obegriplig omvärld.

I wonder what went wrong I’ve waited far too long I think I’ll take a walk and look for her

Jag är ytterligt sentimental. Går jag förbi en sten jag känner igen måste jag prata bort en stund. Minnas gamla tider när vi båda var unga. Vissa saker återvänder jag alltid till. Den där stenen mitt i det som är skog nu men blir väg snart, Viskan, alltid Viskan och Elvis och Beatles. Allt kommer …

Fortsätt läsaI wonder what went wrong I’ve waited far too long I think I’ll take a walk and look for her